Folkets Historia on ruotsalainen historiaan keskittyvä podcast-sarja, jota isännöi kokenut juontaja ja toimittaja Anders Lundin. Ohjelman perusajatuksena on tarkastella historiallisia tapahtumia ja aikakausia tavallisten ihmisten silmin, siirtäen painopisteen perinteisistä valtiollisista historiankirjoituksista yksilöiden kokemuksiin ja arkipäivän elämään. Tuotannosta vastaa Hildurs-tuotantoyhtiö, ja sarja on vakiinnuttanut asemansa yhtenä Ruotsin suosituimmista audiotuotannoista.
Ohjelman kerrontatyyli yhdistelee dokumentaarista otetta, asiantuntijahaastatteluja sekä ammattinäyttelijöiden toteuttamia dramatisoituja osioita. Nämä dramatisoinnit ja huolellisesti rakennetut äänimaisemat luovat kuuntelijalle elokuvamaisen kokemuksen, joka tuo menneisyyden tapahtumat ja paikat lähelle nykyhetkeä. Podcastissa ei ainoastaan kerrata faktoja, vaan pyritään ymmärtämään historian käännekohtien inhimillistä puolta ja niiden vaikutusta tavallisen kansan elämään.
Lundin toimii oppaana, joka kuljettaa kuulijaa läpi eri vuosisatojen ja historiallisten miljöiden. Mukana olevat historiantutkijat ja asiantuntijat syventävät kerrontaa tarjoamalla tieteellistä taustoitusta ja varmistamalla tietojen historiallisen tarkkuuden. Aihepiirit vaihtelevat merkittävistä yhteiskunnallisista murroksista yksittäisiin, mutta kuvaaviin kohtaloihin historian varrelta.
Podcast tarjoaa myös tilaajilleen suunnattua erikoissisältöä "Folkets Historia: Eftersnacket" -sarjan muodossa. Näissä lisäjaksoissa juontaja ja vieraat syventyvät pääjaksojen teemoihin vieläkin yksityiskohtaisemmin, käsitellen usein sellaista tutkimusaineistoa ja pienempiä historiallisia kuriositeetteja, jotka eivät mahtuneet varsinaiseen lähetykseen. Folkets Historia on suunnattu laajalle yleisölle, joka arvostaa korkealaatuista äänituotantoa, tarinallista historiankerrontaa ja syvällistä paneutumista pohjoismaiseen menneisyyteen. Ohjelma on saanut tunnustusta kyvystään tehdä historiasta elävää ja helposti omaksuttavaa ilman, että sisällön laatu tai asiapitoisuus kärsii.
00:00
00:00
Jakson tiivistelmä
Detta avsnitt belyser bärgningen av det svenska spaningsplanet DC-3 från Östersjöns botten år 2003 och de tekniska aspekterna bakom sökandet. Genom intervjun med Christer Lohsind utforskas haveriutredningen, de känslomässiga reaktionerna hos anhöriga samt hur nya bevis från sovjetiska arkiv har klargjort händelseförloppet kring nedskjutningen.
Samtalet går även in på detaljer kring radiotrafiken vid anfallet och hur information efter Sovjetunionens fall bidragit till att bekräfta vad som hände med besättningen. Avslutningsvis beskrivs utställningen av DC-3 på Flygvapenmuseet i Linköping.
Luvut
Klikkaa lukua siirtyäksesi suoraan kyseiseen kohtaan
Kohokohdat
Men de lyckades inte heller utan det var marin mätteknik som löste problemet.
00:03:22 · Gästen förklarar att det var ett privat initiativ från Marin Mätteknik som till slut lyckades hitta vraket.
Det som gjorde att man höll på att smälla håll, det var när nationalitetsbeteckningen på kroppen syntes. Det var tre kronor.
00:09:01 · Beskrivning av den starka känslan vid bärgningen när man såg de svenska tre kronorna på vraket.
Det var inte bara så att de erkände utan de lät oss ta del av kartor med autentiska personer.
00:23:45 · Beskrivningen av hur information från Sovjetunionen efter 1991 gav nya konkreta bevis.
Han bekräftar skjutsorden och talar om att han ska agera. Då manövrerar han för att anfalla.
00:25:55 · Detaljer kring den ryska pilotens radiokommunikation vid själva anfallet mot DC-3.
Där kan man beskåda det. Det är ju som Vasaskeppet i fast modern tid.
00:32:12 · En jämförelse mellan vraket av DC-3 och Vasa för att understryka dess historiska betydelse.
Detta avsnitt belyser bärgningen av det svenska spaningsplanet DC-3 från Östersjöns botten år 2003 och de tekniska aspekterna bakom sökandet. Genom intervjun med Christer Lohsind utforskas haveriutredningen, de känslomässiga reaktionerna hos anhöriga samt hur nya bevis från sovjetiska arkiv har klargjort händelseförloppet kring nedskjutningen.
Samtalet går även in på detaljer kring radiotrafiken vid anfallet och hur information efter Sovjetunionens fall bidragit till att bekräfta vad som hände med besättningen. Avslutningsvis beskrivs utställningen av DC-3 på Flygvapenmuseet i Linköping.
Julkaistu22 syysk. 2026
Kesto35:04
Jaksot
152-
DC-3:an - Sanningen
Kuunneltu
Detta avsnitt belyser bärgningen av det svenska spaningsplanet DC-3 från Östersjöns botten år 2003 och de tekniska aspekterna bakom sökandet. Genom intervjun med Christer Lohsind utforskas haveriutredningen, de känslomässiga reaktionerna hos anhöriga samt hur nya bevis från sovjetiska arkiv har klargjort händelseförloppet kring nedskjutningen.
Samtalet går även in på detaljer kring radiotrafiken vid anfallet och hur information efter Sovjetunionens fall bidragit till att bekräfta vad som hände med besättningen. Avslutningsvis beskrivs utställningen av DC-3 på Flygvapenmuseet i Linköping.
22 syysk. 2026
151-
DC-3:an - Mörkläggningen
Kuunneltu
Detta avsnitt utforskar kalla krigets Sverige och de hemliga spaningsuppdrag över Östersjön, med fokus på den dramatiska nedskjutningen av det svenska DC-3-planet 1952. Genom intervjun med Christer Lohkind belyses spänningarna mellan NATO-länder och Sovjetunionen samt hur politisk censur användes för att dölja sanningen om de provocerande flygningarna.
Berättelsen skildrar även de personliga konsekvenserna för de drabbade familjerna, där tystnaden från myndigheterna lämnade anhöriga i en livslång ovisshet. Avsnittet avslöjar hur insamlad information från dessa uppdrag hade en strategisk betydelse för USA:s planer vid ett eventuellt kärnvapenkrig.
15 syysk. 2026
150-
Filharmonikerna
Kuunneltu
Detta avsnitt utforskar grundandet av Konsertföreningens orkester i Stockholm kring sekelskiftet 1900 och behovet av en symfonisk ensemble utöver Hovkapellet. Vi följer de drivande krafterna bakom orkesterns framväxt samt de ekonomiska och logistiska utmaningar som präglade musikerlivet under denna period.
Genom historiska skildringar belyses spänningen mellan konstnärlig ambition och den hårda verkligheten för frilansande musiker i ett fattigt Sverige. Avsnittet avslutas med en genomgång av Stockholms Filharmoniska Orkester, från invigningen av konserthuset till orkesterns olika namnbyten genom åren.
08 syysk. 2026
149-
Fattigstugan
Kuunneltu
Detta avsnitt utforskar den svenska fattigvårdens historia, från den katolska tidens fokus på välgörenhet till reformationens förändrade syn på fattigdom. Vi belyser de hårda levnadsvillkoren i 1800-talets fattigstugor, systemet med barnauktioner och den administrativa övergången från sockenstyre till modern välfärd.
Genom personliga öden, som änkan Kajsa och luffaren Salomon Silversvan, skildras kampen för värdighet i ett system präglat av institutionell kontroll. Avsnittet avslutas med en reflektion kring övergången till dagens ålderdomshem samt tips på hur man kan använda kommunarkiv för att forska fram sin egen släkt historia.
01 syysk. 2026
148-
Krutgummorna
Kuunneltu
Detta avsnitt utforskar historien om 'krutgummorna', de kvinnor som arbetade inom den svenska vapenindustrin, med särskilt fokus på Mariebergs ammunitionsfabrik. Vi belyser de farliga arbetsförhållandena, kemikaliernas påverkan på deras hälsa och den strikta hierarkiska strukturen där kvinnor utförde livsviktigt men lågbetalt arbete.
Vidare behandlas fabriksmiljöns utveckling, från den ödesdigra explosionen 1938 till flytten till Karlstad. Programmet diskuterar även det militärindustriella komplexets roll i Sveriges neutralitetspolitik, spänningen mellan vapenexport och fredsrörelsen, samt den tystnadskultur som gjort dessa kvinnors historia svår att dokumentera.
25 elok. 2026
147-
Den svenska kraften
Kuunneltu
Detta avsnitt utforskar Louis De Gères avgörande roll i utvecklingen av Finspång och hur hans investeringar samt vallonernas ankomst lade grunden för ortens industriella blomstring. Vi belyser de ekonomiska drivkrafterna under 1600-talet, där behovet av kapital och export av kanoner skapade en global marknad.
Vidare diskuteras de valonska immigranternas integration i Sverige, deras tekniska expertis inom järnproduktion samt de kulturella och religiösa utmaningar som uppstod. Avsnittet drar linjer från historiska brukssamhällen till dagens internationella Finspång, där spåren av den globala kanontillverkningen fortfarande lever kvar.
18 elok. 2026
146-
Det sista hoppet
Kuunneltu
Denne episoden tar oss med fra personlige anekdoter til de store historiske linjene under andre verdenskrig, med et spesielt fokus på Sveriges komplekse og splittede rolle. Vi følger den dramatiske fortellingen om sykepleieren Ella Krog, som ble kalt ut på et livsfarlig nødoppdrag med fly til Finnmark for å hjelpe sårede soldater etter en mineulykke i Karasjok.
Videre utforsker vi de tekniske og menneskelige aspektene ved evakueringen med spesialfly, inkludert de tidlige bruksområdene av penicillin i Norge. Episoden belyser også kvinners rolle i flyhistorien, fra Ella Krog til utviklingen av kvinnelige offiserer i det svenske flygvapnet.
11 elok. 2026
145-
Fogelstadskvinnorna - Från rösträtt till handling
Kuunneltu
Avsnittet utforskar de kontrasterande livsödena för Elisabeth Tamm och Moa Martinson, där mötet mellan herrgårdsmiljö och statarfamilj skapade en unik grogrund för politisk förändring. Genom att belysa kvinnornas politiska träning vid Fågelstad och de demokratiska övningarna i 'Kom till Måtta', skildras vägen mot kvinnlig rösträtt och inflytande.
Vidare följer vi Moa Martinssons resa från en svår uppväxt präglad av trauma till att bli en central gestalt inom svensk litteratur. Avsnittet berör även Elisabeth Tamms engagemang för miljö och fred, samt hur dessa historiska personers arv lever vidare genom platser som Lilla Ulvåsa och Nordiska museet.
04 elok. 2026
144-
Favorit i repris: Djurgårdskungen
Kuunneltu
Detta avsnitt utforskar framväxten av den svenska fikakulturen och kaféernas roll i 1800-talets Stockholm. Genom historien om konditoripionjären Wilhelm Davidsson och introduktionen av schweizerier belyses hur nya typer av mötesplatser erbjöd ett respektabelt alternativ till tidens krogmiljöer.
Programmet beskriver även hur schweiziska entreprenörer utnyttjade yrkesrollen som en väg till ekonomisk möjlighet trots restriktioner för minoriteter. Vi följer den politiska utvecklingen under 1848, kampen för medborgerliga rättigheter för den judiska befolkningen och etableringen av den judiska församlingen i Stockholm.
28 heinäk. 2026
143-
Favorit i repris: Utan Britta, ingen Båth
Kuunneltu
Avsnittet utforskar ekens strategiska betydelse för den svenska flottan under stormaktstiden och de konflikter som uppstod mellan staten och bönderna. Genom historikern Fred Hockers perspektiv belyses hur behovet av virke formade landskapet och det sociala livet.
Vidare undersöks 1600-talets ekonomiska utmaningar, med fokus på entreprenörer som Britta Båt och Henrik Hybertsson. Avsnittet belyser hur statens uteblivna betalningar skapade ekonomisk osäkerhet, samt diskuterar kvinnliga näringsidkares roll och användningen av dendrokronologi för att spåra ekvirket från Ängsö till regalskeppet Vasa.