Ideologipodden

Stor Odysseus-special. Strändernas svall är en av Eyvind Johnsons mest omistliga och också mest tillgängliga verk. En modern omtolkning av Odyssén där Odysseus plågas av skuld och skam och gudarna är långt borta. Ämnet till ära gästas Björn Werner och Lyra Eriksson Lindbäck av Eric Cullhed, professor i grekiska vid Uppsala Universitet.

Salman Rushdie har aldrig slutat skriva och försvara det fria ordet. I Friheten är ingen tebjudning skildras hans märkliga livsöde och erfarenheter av migration, fördomar, religiös fanatism, lättkränkta makthavare och politisk opportunism. De som anklagar Rushdie för hädelse har sällan läst hans böcker. I denna inspelning från lanseringen av boken samtalar författaren Jonas Hellman med Jesper Bengtsson, journalist och tidigare ordförande för Svenska PEN, och Carl Rudbeck, litteraturvetare och kulturskribent. Catarina Starfelt leder samtalet.

Vi riktar vi blicken Europas potentiellt roligaste politiker: Belgiens intellektuelle premiärminister Bart de Wever, som nyligen utkommit med en läsvärd debattbok om Europas framtid. I samtalet Carl-Vincent Reimers, programansvarig för Europa på Timbro tillsammans med Laura Ingemarsson, politisk reporter på Dagens ETC och Hugo Fiéviet, historiker och redaktör till antologin ”Konservatismer” (Bokförlaget Augusti, 2024).

I tredje avsnittet pratar Björn och Lyra med Anders Rydell, kulturjournalist, författare och ägare av boklådan “Banned books”. Björn och Lyra har läst böckerna om Krilon och frågar sig om detta kanske är det viktigaste och bästa som någonsin skrivit om demokrati i Sverige. Anders Rydell berättar om hur Eyvind Johnson använde böckerna för att mitt under brinnande världskrig berätta sanningar som annars inte gick att trycka.

I somras såg vi ett USA som firade 250 år av självständighet, men som också befinner sig mitt i en politisk brytningstid. Timbros Erik Engstrand, Filip Seiman och Anna D. Linder befann sig alla i USA under Fourth of July. Vad tog vi med oss från våra respektive resor? Vad överraskade, imponerade eller skavde? Vi diskuterar amerikanskt vardagsliv och kultur, synen på frihet, Trumps sista två år i Vita huset, och de växande spänningarna med Europa. Och så blickar vi fram emot det stundande mellanårsvalet. Har vi svenskar tröttnat på USA, eller bryr vi oss mer än någonsin?

I andra avsnittet av “Eyvind Johnsons tid” pratar Björn och Lyra med Jens Liljestrand, författare, kulturjournalist och litteraturvetare. Med avstamp i “Romanen om Olof” går de igenom Eyvind Johnsons ungdom i Norrland, där han redan som 14-åring gav sig ut i hårt kroppsarbete. Hur är det möjligt att ta steget från detta till litteraturen?

Hur ska man förstå valresultatet? Hur kommer det sig att samtliga regeringspartier, och samtliga borgerliga partier, gick fram? Detta avsnitt är en inspelning av höstens första Ideologiafton och en eftervalsanalys tillsammans med Adam Danieli, Patrik Kronqvist, Johanna Grönbäck och Markus Uvell. Samtalet leds av Catarina Starfelt.

Länge hade världen gått mot en friare, tryggare och mer demokratisk framtid. Sedan återkom historien. Bara veckor efter den 11 september gällde andra regler än tidigare. Kriget mot terrorismen ansågs kräva att alla resurser mobiliserades och alla statliga befogenheter användes. Hur tappade västvärlden tron på sin egen liberala samhällsmodell? Det är temat för Mattias Svenssons bok Världen efter 11 september och dagens avsnitt som är en inspelning av dess lansering. Medverkar gör utöver författaren även Jens Nordqvist, Torbjörn Elensky och Catarina Starfelt. Samtalet leds av Johanna Grönbäck.

Varför pratar ingen längre om Eyvind Johnson? Tillsammans med kulturjournalisten Ulrika Knutson börjar Björn och Lyra där allting slutade: i det stora bråket om Eyvind Johnsons Nobelprisutnämning 1974. För vad som borde ha varit kronan på verket i ett långt och firat författarskap blev istället en stor skandal. Medverkande: Björn Werner, Lyra Eriksson Lindbäck, Ulrika Knutson

Hela Ideologipoddgänget samlas för att prata om visioner och långsiktig idéutveckling. Det tas fram egna valaffischer och det spekuleras kring om partier i dag ens har förmåga att tänka visionärt. Spoiler: Här hittar du inte framtidens partipolitiska kampanjmakare. Kanske vill vi mest jobba mindre.

En gång föll Sovjetunionen samman i femton delar. Går Ryssland samma öde till mötes?I detta samtal får vi höra Stefan Hedlund, professor emeritus i öststatsforskning vid Uppsala universitet, prata om innehållet i sin nya bok Moskvastatens återkomst och undergång.Medverkar gör även Carolina Vendil Pallin, forskare inom Rysslandsstudier, Bo Hugemark, överste och säkerhetspolitisk kommentator och Joakim Paasikivi, Senior Geopolitical Advisor vid Mannheimer Swartling samt utbildad officer. Samtalet leds av Fredrik Segerfeldt, Timbro, och spelades in under lanseringen i augusti 2026.

Efter nästan ett års revolutionära omvälvningar tog bolsjevikerna 1917 makten i det som hade varit historiens tredje största kejsardöme. Så inleddes ett politiskt experiment utan motstycke – ett försök att förverkliga Karl Marx dröm om ett klasslöst kommunistiskt samhälle. Resultatet blev inte upprättandet av ett jordiskt paradis, utan framväxten av den första totalitära staten. I Lenin och totalitarismen berättar Mauricio Rojas hur idealister förvandlades till fruktansvärda bödlar. Hans främsta lärdom är följande: Framväxten av ett totalitärt samhälle var inte en olyckshändelse. Samtalet är en inspelning från lanseringen av boken. Medverkar gör författaren Mauricio Rojas och Andreas Johansson Heinö.

Den svenska politiken genomsyras av nostalgi och pessimism. Tidigare dominerades längtan tillbaka av vänstern, men i dag är politiker från hela det politiska spektrumet eniga om att Sverige är på väg åt fel håll. Hur blev det så? Vad händer med politiken när alla blickar tillbaka? I Det här jävla landet: Längtan till ett Sverige som aldrig fanns gör Markus Uvell upp med nostalgin och pessimismen. Han visar varför bilden av den svunna guldåldern är falsk, skriver om riskerna med politisk nostalgi och analyserar särskilt Sverigedemokraternas betydelse för den tilltagande pessimismen. Samtalet är en inspelning från lanseringen av boken. Medverkar gör Markus Uvell, opinionsanalytiker och författare till boken, Karin Pihl, ledarskribent på Expressen och Mattias Karlsson, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna. Samtalet modereras av förlagets Catarina Starfelt.

Vad som gör en stad trevlig och gemytlig är sällan vad som planeras fram. Tvärtom tycks vi ofta trivas bättre i det stökiga och ineffektiva. Hur bygger man trevliga städer? Det är temat för Jane Jacobs tankearv som diskuteras i dagens avsnitt. Medverkar gör Jan Jörnmark, redaktör för boken Den spontana staden, PM Nilsson, vd Timbro, Emelie Rossheim, ordförande Centerpartiets ungdomsförbund, och Johanna Grönbäck, redaktör Timbro förlag. Samtalet modereras av förlagets Catarina Starfelt. Dagens avsnitt är en inspelning från lanseringen av Den spontana staden av Jane Jacobs. Den är en del av förlagets klassikerserie som uppmärksammar flera av liberalismens viktigaste verk.

Johan Norberg kunde vara så löjlig i sitt gravallvar. I dag kallas han för obotlig optimist och är en av få som fått sina åsikter modererade genom att möta Frihetsfronten, det nätverk som häcklat politiker, gömt flyktingar, bedrivit svartklubb och varit onyanserat aggressiva mot Sveriges påstått liberala partier. Följ med på hans resa från anarkismen till att bli Sveriges kanske mesta liberal. Här delar han med sig av vilka möten och tänkare som har betytt mest för hans sätt att tänka och resonera. Johan Norberg bjuder på det sjätte och sista av sex specialavsnitt av Ideologipodden. Vi kallar det för Ideologisommar: Sex personer från olika delar av det politiska spetrat berättar om sin ideologiska resa.

Ann Heberlein söker sig till Hannah Arendt när hon behöver tröst och har så gjort sedan sin egen studietid. Jag passar inte in, sade 1900-talstänkaren en gång om sig själv. Hon kunde inte placeras i ett fack, varken politiskt eller filosofiskt. I detta avsnitt binder Ann samman Arendts resonemang om förlåtelse och hopp med sitt eget liv. Så släppte Ann kravet på att förlåta och behöll hoppet. Ann Heberlein bjuder på det femte av sex specialavsnitt av Ideologipodden. Vi kallar det för Ideologisommar: Sex personer från olika delar av det politiska spetrat berättar om sin ideologiska resa.

Jens Liljestrand vill inte prata om ideologi och kan bli avundsjuk på dem som tycker att politiska frågor är enkla. Han är Vilhelm Moberg-kännaren som blivit utskälld för att han inte delar författarens övertygelser - trots att Moberg själv ändrade åsikt och bytte ideologi flera gånger under sitt liv. Följ med på Jens resa genom MUF-engagemang, USA-tid, avhandlingsarbete och hur han till slut landar i en ideologi om det enda som faktiskt spelar roll. Jens Liljestrand bjuder på det fjärde av sex specialavsnitt av Ideologipodden. Vi kallar det för Ideologisommar: Sex personer från olika delar av det politiska spetrat berättar om sin ideologiska resa.

Om man vaknar en dag utan att det gör ont nånstans i kroppen är man nog död, säger en av Ann-Sofie Hermanssons kollegor. Själv hade hon tänkt att hon hade krigat klart i sitt arbetsliv. Efter tiden som politiker och kommunalråd skulle hon ha en lugn tid som renhållare. Hon fick fel. Följ med när hon berättar om en brutaliserad arbetsmarknad, ansvarslöshet, ängsliga chefer och osynliga kollegor. Ann-Sofie Hermansson bjuder på det tredje av sex specialavsnitt av Ideologipodden. Vi kallar det för Ideologisommar: Sex personer från olika delar av det politiska spetrat berättar om sin ideologiska resa.

När Magnus Utvik är 14 år hittar han kommunismen. Några decennier senare kliver han in på Timbro. Han funderar på om han besöker fienden. Följ med på hans resa från att ha hyllat Stalin och enpartisystemet i Albanien till att aktivt lämna det som under merparten av hans liv har upptagit hans sätt att tänka och vara. Det är en reflektion kring extrem politisk övertygelse, känslan av tomhet och intellektuella lockelser. Magnus Utvik bjuder på det andra av sex specialavsnitt av Ideologipodden. Vi kallar det för Ideologisommar: Sex personer från en stor del av det politiska spetrat berättar om sin ideologiska resa.

När Sakine Madon går på mellanstadiet bjuder hennes pappa en företrädare för Ny Demokrati att slå sig ner kring deras köksbord. Hon ska själv bli en sitta-ner-i-soffan-liberal som håller värdet av diskussion högt. På sistone har hon tänkt mycket på begreppet samtalsextremism. Följ med Sakine när hon berättar om egna erfarenheter av kafferep, tv-soffor, fester och kramar - alla ihop med fienden. Sakine Madon bjuder på det första av sex specialavsnitt av Ideologipodden. Vi kallar det för Ideologisommar: Sex personer från olika delar av det politiska spetrat berättar om sin ideologiska resa.

Bilden av finanssektorn är ofta solkig. Samtidigt är den svenska kapitalmarknaden en av de främsta i världen med nydanande och tekniskt ledande finansföretag. Hur kunde en så pass avskydd bransch ändå avregleras? Hade det kunnat ske i dag? Dagens avsnitt är en inspelning av lanseringen av Det svenska kapitalet av Pär Isaksson. Medverkar gör utöver författaren även Torun Nilsson, frilansande ekonomijournalist aktuell med boken Finansdramat i folkhemmet - 50 år som förvandlade Sverige, Carl Bergkvist, näringspolitisk chef vid Stockholms Handelskammare, och Nils-Robert Persson, ordförande och medgrundare av Vermiculus Financial Technology. Förlagets Johanna Grönbäck håller i samtalet.

Redan från början var Miljöpartiet mycket mer än ett miljöparti. Partiet ville göra om samhället i grunden och nyckelordet var alternativ: alternativ ekonomi, alternativ pedagogik, alternativ medicin, alternativ demokrati. Vad hände sen? Joakim Broman, Andreas Johansson Heinö och Fredrik Segerfeldt har läst alla partiets program sedan grundandet 1981.

Ett parti med djupt problematiska rötter som längs vägen blivit allt mindre radikalt. Stämmer den bilden av Sverigedemokraternas idéutveckling? Joakim Broman, Andreas Johansson Heinö och Fredrik Segerfeldt har läst alla partiets program sedan 1988.

Vem bär ansvaret i ett samhälle där nästan allt blivit en marknad? I veckans avsnitt tar Anna D. Linder emot Johanna Trapp och Amanda Göthberg för ett samtal om frihet, ansvar och kapitalismens skönhetsfläckar. Med avstamp i en ny Netflix-dokumentär om Top Model diskuteras hur marknadens logik flyttat in i våra kroppar, personligheter och relationer. Om alla förväntas sälja sig själva, hur fria är våra val då egentligen? Och vem står till svars när människor formas och rangordnas av en kultur som samtidigt sägs handla om individuell frihet?

I september går Sverige till val. I medierna är det stort fokus på sakfrågor, samarbetsformer och det politiska spelet, medan ideologierna tenderar att leva en undanskymd tillvaro under valår. Hur kommer det sig? Vilken betydelse har ideologierna för valet? Och vilken är Sveriges mest ideologiska valrörelse genom tiderna? Det diskuterar Andreas Johansson Heinö, Johanna Grönbäck, Catarina Starfelt och Anna Linder. Avsnittet är ett livesamtal som spelades in den 21 maj.

Till vänster tycks diskussioner om makt och maktrelationer ständigt ljudande. Har liberaler och konservativa brustit i sin maktkritik? Behöver vi tänka om när företagen blir större och tekniken billigare? Karl Hatt, medarbetare på Ratio, och Ideologipoddens Johanna Grönbäck i ett samtal om staten och kapitalet, om ängsliga företagsledare och effektiva bolag, och om medier och liberaler som borde vara lite mer populistiska och lite mindre godtrogna.

Från pingströrelsens politiska gren till ett borgerligt högerparti som aldrig velat kalla sig konservativt: det har blivit dags för Ideologipodden att ta sig an Kristdemokraterna. Joakim Broman, Andreas Johansson Heinö och Fredrik Segerfeldt har läst alla partiets program sedan starten 1964 och finner både kontinuitet och dramatiska förändringar. Och när blev Kristdemokraterna egentligen kristdemokrater?

I Sverige görs den största upprustningen sedan kalla kriget. Försvarets budget ska upp till 3,5 procent av BNP. Få ifrågasätter den prioriteringen. Men hur stärker vi beredskapen på bästa sätt? Leder krigsekonomin till den starka statens återkomst, med storskaliga beredskapslager och höjda skatter? Eller kan vi lita på omvärldens marknader och den globala handeln? I detta samtal medverkar Camilla Eriksson, forskare FOI, Anders Lindberg, politisk chefredaktör Aftonbladet, Elisabeth Lindberg, ekonom och utredare Katalys, Daniel Suhonen, chef Katalys och PM Nilsson, vd Timbro. Samtalet ägde rum under Bokmässan 2025 och var ett samarrangemang mellan Katalys och Timbro förlag.

Mitt under 1970-talets vänstervåg bildade ett tjugotal liberala ungdomar en enhetsfront för mänskliga rättigheter i Europas kommuniststyrda diktaturer: Östeuropeiska Solidaritetskommittén. I Stoppa Sovjetimperialismen berättar Magnus Utvik deras historia. Det här avsnittet är en inspelning från samtalet kring boken på Timbro 4 mars 2026. Medverkar i samtalet gör Christer Åkerlundh, tidigare aktivist i ÖESK och redaktör för tidningen Östeuropa-Solidaritet, Inga Näslund, rysslandsexpert, Erik Helmerson, ledarskribent på tidningen Dagen, Cecilia Brinck, förste vice ordförande i kommunfullmäktige i Stockholms stad (M). Förlagets Andreas Johansson Heinö modererar.

Kontroll har blivit vår tids stora politiska löfte. Politik handlar inte längre främst om frihet, rättvisa eller jämlikhet, utan om att utöva kontroll. Från Brexitkampanjen i Storbritannien till välfärdsdebatten i Sverige heter det att politiken ska ta tillbaka kontrollen. I "Mer ordning, mindre kontroll: Svensk liberalisering under tre decennier" går Fredrik Johansson tillbaka till källorna för att försöka svara på vad det var som gjorde att man om- och avreglerade, privatiserade och konkurrensutsatte. Vilka problem upplevde man, och hur tänkte man lösa dem? Hade man kontroll på 1970- och 1980-talen? Blev det som man tänkte sig? Detta avsnitt är en inspelning av bokens lansering. Medverkar gör utöver författaren Klas Eklund, Henrik Malm Lindberg och Daniel Suhonen. Samtalet modereras av förlagets Andreas Johansson Heinö.

Vad innebär det om den påstått uppmätta opinionen inte är sann? Opinionsundersökningsföretagens makt över agendan är stor. Dels kan de sätta agendan kring vad som ger partipolitisk framgång. Dels kan de svara på hur polariserade vi är. Ideologipodden gästas av Torbjörn Sjöström, vd Novus, och Gustav Karreskog Rehbinder, forskare som bland annat byggt sajten valprognos.se. Johanna Grönbäck håller i samtalet om vad som kanske är en perfekt storm: Opinionsundersökningsföretag i behov av pengar, en stressad journalistkår och en ängslig akademi.

Inget svenskt parti har splittrats fler gånger än Vänsterpartiet. Men hur mycket har idéerna egentligen förändrats sedan starten 1917? Joakim Broman, Andreas Johansson Heinö och Fredrik Segerfeldt har läst partiets alla program sedan starten.

Det finns en myt kring svensk invandringsdebatt: Att den inte har vågat prata kultur. I en serie avsnitt kommer Ideologipodden att försöka reda ut hur debatten om invandring och invandrare har sett ut under olika tider. Andreas Johansson Heinö och Johanna Grönbäck fortsätter här med perioden 1975 till tidigt 1990-tal: Invandrarna i folkhemmet. Det blir ett samtal om föreningar, segregation, kravaller, Jan Guillou, Sjöbo, Luciabeslutet, Ny demokrati, upptäckten av rasismen och om rasismens motreaktioner. Del 1 publicerades den 3 mars, 2026, och tar sig an åren 1945 till 1975.

I mars 2026 är det 250 år sedan Adam Smiths verk Nationernas välstånd kom ut och etablerade en ny syn på samhällsutveckling och ekonomiska drivkrafter. Hur står sig idéerna i Smiths livsverk i dag? Hur ser kopplingen mellan ekonomi och kultur ut i hans teorier? Och vad hade Smith tyckt om den moderna demokratin och marknadsekonomin? Detta avsnitt är en inspelning av Ideologiafton från mars 2026. Medverkar gör Mauricio Rojas, docent i ekonomisk historia och riksdagsledamot för Liberalerna, Charlotta Stern, vd för Ratio och professor i sociologi och Douglas Thor, ordförande Moderata Ungdomsförbundet. Samtalet leds av Catarina Starfelt.

I mars 2026 avled Jürgen Habermas vid en ålder av 96 år. Han var en av vår tids allra mest inflytelserika samhällsvetare och filosofer. Han deltog i samhällsdebatten i åtta decennier och blev mest känd för sina idéer om deliberativ demokrati och författningspatriotism. Habermas försvarade därtill ihärdigt upplysningens ideal, inte minst i strid med 1980-talets postmodernister. Andreas Johansson Heinö talar om hans gärning med Olof Hallonsten, sociolog och organisationsforskare. Avsnittet är en repris från 2023.

Barnafödandet i Sverige rasar samtidigt som ångesten över livspusslet verkar skjuta i höjden bland småbarnsföräldrar. Är de svenska föräldrarna gnälliga eller har villkoren för familjelivet försämrats? Varför har kärnfamiljen det så tufft just nu? Hur ska vi få lust, råd, tid och ork att ha barn? Med Elfva Barrio, förbundsordförande för S-studenter, Andreas Bergh, ekonom och välfärdsforskare, Emma Holten, författare till boken ”Underskott: Omsorgens ekonomiska värde” och Catarina Starfelt, redaktör Timbro förlag. Programledare: Enna Gerin, biträdande chef Katalys. Samtalet ägde rum under Bokmässan 2025.

Det finns en välkänd berättelse: hur Sverige går från utvandrarland till invandrarland, skiftar till mångkulturellt samhälle i högre tempo än liknande länder och får en mer diversifierad befolkning. Men hur och varför? Varför valde ett av världens mest homogena länder att föra en politik som ledde till kraftigt ökad pluralism? Varför valde ett av världens mest sekulariserade länder att aktivt främja framväxten av religiositet? Varför valde ett land med en av världens starkaste statsapparater att de facto underminera statens roll? I en serie avsnitt kommer Ideologipodden att försöka reda ut hur debatten om invandring och invandrare har sett ut under olika tider. Andreas Johansson Heinö och Johanna Grönbäck börjar med åren 1945 till 1975: Från dåligt samvete till mångkulturellt föredöme.

Hur har invandringen de senaste årtiondena påverkat Sveriges ekonomi? I detta samtal mellan Timbro och Katalys vänder vi på frågan som har dominerat de senaste årens politiska diskussion och frågar oss i stället: Vilka ekonomiska risker har stängda gränser? Med Göran Greider, chefredaktör för Dala-Demokraten, Tony Johansson, ekonomhistoriker och rapportförfattare på Katalys, Fredrik Kopsch, chefsekonom på Timbro. Programledare: Johanna Grönbäck, redaktör på Timbro. Samtalet ägde rum under Bokmässan 2025.

I fjärde delen av Ideologipoddens genomgång av riksdagspartiernas program tar vi oss an Centerpartiets resa från landsbygdens intresseparti till liberalt idéparti. Med Joakim Broman, Fredrik Segerfeldt och Andreas Johansson Heinö.

Finns den liberala världsordningen fortfarande? Det frågar sig många efter den amerikanska interventionen i Venezuela och Donald Trumps hot om att USA ska ta över Grönland. Andra har menat att den regelbaserade ordningen inte kan försvinna, eftersom den aldrig har funnits på riktigt. Har det skett en brytning, och vad vore alternativet till den liberala ordningen? Jonas Tallberg, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, Adam Cwejman, politisk redaktör Göteborgs-Posten, Linda Jerneck, ledarskribent Expressen och Andreas Johansson Heinö, förläggare Timbro, diskuterar. Catarina Starfelt leder samtalet. Samtalet är en inspelning av ideologiafton från januari 2026.

Färre och färre läser skönlitteratur. Är det ett problem? Finns det en väg ut ur läskrisen? Och kan man som liberal säga att det är en plikt för människor att läsa? Bengt Ohlsson, författare, Victor Malm, kulturchef Expressen och Catarina Starfelt, redaktör på förlaget, samtalar om sina tre respektive essäer med Andreas Johansson Heinö. Avsnittet är en repris från februari 2026.

År 1867 bildades Nyliberala partiet. Det var politiskt och organisatoriskt nydanande och blev snabbt riksdagens radikalaste parti. Dessutom hade Nyliberala partiet en väpnad gren: Skarpskytterörelsen. Detta avsnitt är en inspelning av lanseringen av Anders Johnsons essä Sveriges första nyliberaler. Utöver författaren medverkar Matilda Molander, vd tankesmedjan Fores, och Peter Santesson, medgrundare av Infostat. Förlagets Catarina Starfelt modererar samtalet. Essän hittar du här på förlagets hemsida.

Sveriges skattesystem är ett lapptäcke av avdrag, undantag och momssatser. Måste det verkligen vara så krångligt? I detta avsnitt utforskas platt skatt som idé, reform och ideologiskt vägval. Detta görs tillsammans med Rutger Brattström, projektledare för internationell marknadsekonomi på Timbro, och Madis Üürike, Estlands finansminister under de avgörande reformåren på 90-talet och efter det politisk rådgivare till premiärministern Mart Laar. Estland byggde ett nytt och tillväxtfrämjande skattesystem efter självständigheten från Sovjetunionen. Hur gick det till? Vad riskerade man? Är platt skatt en möjlig väg även för Sverige idag? Läs Rutgers rapport här: Platt skatt och digital stat – vad Sverige kan lära av Estland

I detta avsnitt riktas fokus mot den franska högerpopulismen. Vilka idéer har format den franska radikalhögern och hur skiljer sig den från andra länder? Podden gästas av Carl-Vincent Reimers, programansvarig för Europafrågor hos Timbro och Karin Stensdotter, skribent med fokus på fransk kultur och samhällsliv. Andreas Johansson Heinö modererar.

Skogen är vacker, och har sedan urminnes tider spelat en essentiell roll i vår historia, kultur och ekonomi. Men bakom välskötta marker och ståtliga stammar är den långt ifrån oproblematisk. I detta avsnitt utgår samtalet från Johanna Trapps nya rapport Det stora skogsrånet – berättelser från verkligheten. Vi möter skogsägarna Martin Moraeus och Per Ivarsson som berättar om sina motgångar i vardagen, vilka kretsar kring äganderätt, ansvar och den växande konflikten mellan brukande och politisk styrning. Samtalet leds av Anna D. Linder. Hur långt sträcker sig rätten att bruka sin skog? Hur tungt ska hänsynen till rödlistade arter väga? Vem har rätt att stoppa en avverkning – och var går egentligen gränsen mellan äganderätt och allmänintresse? Det finns många frågor, men har vi lika många svar?

I årets sista avsnitt samlas hela Ideologipodden för en gemensam årskrönika. Anna Linder, Johanna Grönbäck, Andreas Johansson Heinö och Catarina Starfelt ser tillbaka på året som gått. Anna leder samtalet och quizar resten på årets stora nyhetshändelser – om allvar och skratt, politiska beslut, liksom trender på sociala medier, i Sverige och internationellt. Hur mycket kommer du ihåg från 2025?

Hur kan vi säkerställa att vår nuvarande guldålder inte tar slut? Genom att studera sju av mänsklighetens främsta civilisationer – det antika Aten, den romerska republiken, Abbasidkalifatet i Bagdad, Songdynastins Kina, renässansens Italien, 1500-talets Nederländerna och den anglosaxiska världen – försöker Johan Norberg identifiera deras styrkor och brister för att besvara just den frågan. I detta avsnitt får vi höra samtalet från lanseringen av Johan Norbergs senaste bok Civilisationens topp: Lärdomar från guldåldrarnas uppgång och fall I samtalet med Johan Norberg medverkar Alexander Norén, ekonomikommentator på SVT och bevakare av tech, och som även gjort flera AI-dokumentärer (senast Homo Roboticus, 2025). Förlagets Andreas Johansson Heinö leder samtalet. Lanseringen ägde rum på Posthuset i Stockholm den 26 november 2025 Civilisationens topp kan du köpa här

Trettio år efter EMU-utredningen har Lars Calmfors gjort det igen: Utrett olika aspekter av ett eventuellt euro-inträde. Vilka är maktdimensionerna i frågan? Vem får inflytande, var och på vems bekostnad? Det är fokus för detta avsnitt där Lars Calmfors intervjuas av Johanna Grönbäck. ** I samtalet refereras till rapporten “Dags för euron?” som finns att ladda ner här: https://frittnaringsliv.se/rapporter/

Först ville ingen vara konservativ längre. Sen blev det tävling om vem som bäst gör anspråk på den konservativa idéhistorien. Med utgångspunkt i Edmund Fawcetts bok Konservatism: kampen om en tradition (Timbro förlag, 2025) diskuterar PJ Anders Linder, Stig-Björn Ljunggren, Catarina Starfelt och Andreas Johansson Heinö konservatismens ställning i svensk politik. Detta avsnitt är en inspelning från boklanseringen på Timbro 13 november.

Det tycks vara lågkonjunktur för liberalismen i svensk politik: Allt färre väljare identifierar sig som liberaler och stödet för de liberala partierna är på rekordlåga nivåer. Samtidigt är det liberala idégodset i högsta grad levande. Hur mår den svenska liberalismen? Och vad betyder det att vara liberal på 2020-talet? Medverkar gör PM Nilsson, vd för Tankesmedjan Timbro, Tommy Möller, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, och Eric Luth, vice vd för tankesmedjan Fores. Samtalet leds av Catarina Starfelt.