Vetenskap och hälsa

Varje år får mellan 10 000 – 11 0000 män i Sverige diagnosen prostatacancer. Men trots att den är så vanlig så finns det inget nationellt screeningprogram för prostatacancer. Motiveringen har varit att nackdelarna med överdiagnostisering och överbehandling övervägde nyttan. Men sedan några år tillbaka har allt fler regioner börjat erbjuda OPT, som står för organiserad prostatacancertestning. Förhoppningen är att det här nya sättet ska leda till att nyttan börjar överväga nackdelarna. Vi pratar med Anders Bjartell som är professor och överläkare i urologi vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus och en av de ledande initiativtagarna bakom införande av OPT.

Precisionsmedicin, alltså att ge rätt behandling till rätt patient i rätt tid. Men det behöver inte bara handla om att hitta rätt behandling. Den kan också hjälpa oss att hitta dem som har hög risk för en viss sjukdom så att behandling kan sättas in tidigt – eller så kanske det går att förebygga sjukdomen så att den aldrig bryter ut. Vi intervjuar Sophia Zackrisson, professor och överläkare i radiologi och Olle Melander, professor och överläkare i internmedicin, båda två vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus om de stora möjligheter som precisionsmedicinen bär på, vad man kan göra idag och vad som ligger i en nära – eller mer avlägsen framtid.

Med smartklockan på handleden och hälsoappar i mobilen kan vi kontrollera vår hälsa som aldrig förr. Men vad säger egentligen siffrorna om vår hälsa? Får våra wearables oss att sova bättre och träna mer? Eller gör de oss bara sämre på att lyssna på vår egen kropp? Och hur kan man använda smartklockan i vården? Carl Magnus Olsson, forskare i datavetenskap vid Malmö universitet berättar.

Somrarna i Sverige är redan varmare, längre och blötare än tidigare. Temperaturen stiger dubbelt så snabbt i Europa som i övriga världen och människor och vården måste anpassa sig - när fler drabbas av värmestress och värmeslag, badsårsfeber och nya myggor och fästingar. Hur gör vi? Andreas Vilhelmsson, forskare i klimatmedicin vid Lunds universitet, berättar om läget och lösningarna.

I detta avsnitt presenteras en studie på 485 gymnasieelever som undersöker kopplingar mellan trötthet, järnbrist och livsstilsfaktorer. Forskarna belyser hur faktorer som riklig menstruation, att hoppa över måltider samt rökning och snusning påverkar både trötthet och risken för järnbrist. Diskussionen täcker även vikten av en järnrik kost, skillnaden mellan hemjärn och icke-hemjärn samt hur drycker som kaffe och te kan hämma järnupptaget. Avsnittet ger praktiska råd om hur man genom varierad kost kan upprätthålla goda järnvärden.

Smärtläkaren Lena Sandin-Wranker förklarar hur smärta fungerar som en överlevnadsmekanism och varför den kan bli långvarig trots att skadan är läkt. Samtalet belyser faktorer som påverkar smärtintensitet, såsom könsskillnader, sömn och social miljö. Vidare diskuteras sambandet mellan smärta, sömn och fysisk aktivitet, samt vikten av rörelse för att undvika försämring. Avsnittet berör även betydelsen av kulturell lyhördhet och patientens självbestämmande i mötet med vården.

I detta avsnitt diskuterar Jenny Loftrup och forskaren Pernilla Ny klimakteriet, med fokus på behovet av ökad kunskap inom vården för att hantera de fysiska och psykiska förändringarna i kroppen. Samtalet belyser allt från symtom som vallningar och torra slemhinnor till effekterna av hormonbehandling, fysisk aktivitet och vikten av att vårdgivare tar initiativ till samtal om sexualitet. Vidare diskuteras behovet av att motverka myter och undvika att patologisera naturliga processer. Genom att sprida korrekt information kan kvinnor få bättre kontroll och trygghet inför denna långa livsfas, samtidigt som man adresserar den ojämlika tillgången till specialistkunskap inom svensk vård.

Detta avsnitt utforskar vad blodtryck är, hur det mäts och de riskfaktorer som definierar hypertoni. Vi går igenom normalvärden, fysiologiska konsekvenser av högt tryck samt betydelsen av både genetiska och livsstilsrelaterade faktorer. Vidare diskuteras utmaningarna med blodtrycksbehandling hos äldre, där risken för komplikationer vid för lågt tryck belyses. Avsnittet berör även vikten av screening samt hur modern forskning kring biomarkörer och genetik syftar till att identifierar högriskindivider tidigt.

Zoonoser är smittor som sprids mellan djur och människor. Det är inget nytt i sig men det som nu oroar är att risken för utbrott av sjukdomar som sprids mellan djur och människor kommer att öka. Bland annat på grund av klimatförändringarna men också andra mänskliga aktiviteter som gör att vi förstör djurens naturliga miljöer. Och fladdermöss tros spela en stor roll i smittspridningen. Vi intervjuar virusforskarna och professorerna Patrik Medstrand vid Lunds universitet och Region Skåne och Karen Mossman, professor vid McMaster university i Kanada. Podden är en repris från 20221028.

Om man har uthålliga muskler med långsamma muskelfibrer eller om man har högre andel snabba fibrer påverkar vilken träning som ger bäst hälsoeffekter och resultat. Vetenskap och hälsa intervjuar Ola Hansson, genforskare vid Lunds universitet. Det påverkar också hur lång återhämtning man behöver. Vi pratar om muskler, träningsintensitet, variation och när det är dags att börja träna styrka och balans. Och lite om människans evolution - från starkare och mindre intelligent till svag och skärpt. Jenny Loftrup intervjuar. Podden är tidigare publicerad 27 okt 2023.

Människan gillar rutiner och ritualer, det lugnar oss. Men ibland går det överstyr och ritualerna blir tvångsmässiga , tar mycket tid och orsakar lidande. I podden intervjuas OCD-forskaren och psykologen Matti Cervin, som verkar vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus. De handlar om ny forskning, om personlighetsdrag som perfektionism och ansvarskänsla, och om fyra olika tankemönster som ökar risken för psykisk ohälsa i allmänhet och OCD i synnerhet. Jenny Loftrup ställer frågorna för Vetenskap och hälsas räkning.

Mer än var fjärde singel i Sverige har nätdejtat och var femte har hittat sin partner på internet. Nätdejting har blivit helt mainstream. Samtidigt så kommer det signaler om att intresset för nätdejting minskar och att framför allt unga dissar nätdejting. Men vad skiljer nätdejtingkulturen från att träffas i den riktiga världen? Är vi ute efter samma saker? Och har svajpandet förändrat vår syn på relationer? Det och mycket annat diskuterar vi med Lotta Löfgren som är professor i sexologi vid Malmö universitet.

Även de barn som tränar ett par gånger i veckan har svårt att nå upp till rekommendationerna för hur mycket de behöver röra på sig . Stillasittandet ökar när skärmarna drar. Förut fanns en stor mellangrupp bland barn och tonåringar som rörde på sig ganska mycket. Den håller på att försvinna tillsammans med utomhusleken och spontanidrotten samtidigt som alltfler barn skjutsas till skolan. Kvar finns en liten grupp som rör på sig mycket och en grupp som knappt rör sig alls. Forskaren Emelie Wiklund, Malmö universitet har undersökt FAR, fysisk aktivitet på recept för barn, något som har visat sig fungera bra. I den här podden pratar vi om framgångsfaktorerna och hur barn och tonåringar kan återerövra det fysiska självförtroendet.

På 1980-talet var det få som levde länge med lymfom, men sedan dess har forskningen varit ovanligt framgångsrik vid den här cancerformen och idag kan de flesta antingen botas eller leva länge. Men fler genombrott behövs. Vi pratar om ny forskning inom lymfom med Mats Jerkeman, professor vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus. Jenny Loftrup intervjuar.

Att vara tatuerad har verkligen blivit mainstream och bland kvinnor yngre än 40 år är nästan varannan kvinna tatuerad. Men vad vet vi egentligen om vad färgerna innehåller och hur de påverkar vår hälsa – både på kort och längre sikt? Den som har börjat undersöka detta är Christel Nielsen, forskare inom arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet med fokus på hur kemikalier i vår omgivning påverkar vår hälsa.

Tonåringars psykiska och fysiska våld mot sina föräldrar är ett område som är omgivet av mycket skam och skuld . Vi intervjuar Björn Johnson, professor i socialt arbete om skillnader mellan döttrar och söner, individuella och familjemässiga riskfaktorer och hur kulturen påverkar . Jenny Loftrup intervjuar.

För mycket kolesterol i blodet kan leda till fettinlagring i blodkärlen, vilket i sin tur leder till ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar som till exempel hjärtinfarkt. Men vad vet vi om kopplingen mellan kost, kolesterolnivåer och hjärt-kärlsjukdomar? Vad menas med det goda och det onda kolesterolet? Vad ska vi äta - eller undvika att äta - och hur ska vi tänka kring äggen? Vi diskuterar dessa frågor med Jan Nilsson, professor vid Lunds universitet med hjärt-kärlsjukdomar som specialitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus. Podden är en repris från 2023-03-31

Många blir rädda för att röra på sig och träna efter ett hjärtstopp eller en infarkt. Men Vetenskap och hälsa träffar Katarina Heimburg, fysioterapeut och forskare vid Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet som menar att stillasittande i de allra flesta diagnoser är mycket farligare. Hon förklarar varför man ska träna på för att få hjärtat att slå. - och inte vara rädd för at ta i. Jenny Loftrup intervjuar.

Det går åt ungefär 350 000 blodpåsar per år i den svenska sjukvården. Blod som måste matchas så att givarens blod passar mottagaren. För om det blir fel kan det bli livsfarligt. För de allra flesta räcker det ta hänsyn till AB0 och Rh-systemet men för några få procent av världens befolkning kan det vara svårt att hitta en blodgivare som passar. Och tvärtom – i riktigt akuta situationer får man använda så kallat akutblod, alltså blodgrupp 0, Rh-negativ. Men det är ofta en bristvara. Så tänk om man kunde tillverka ett universalblod på labbet? Det och mycket annat ska vi prata om med Martin L Olsson, professor i transfusionsmedicin vid Lunds universitet och överläkare vid Labmedicin och Skånes universitetssjukhus.

Närmare 70 procent av alla människor utsätts någon gång under sin livstid för en traumatisk händelse som skulle kunna utlösa PTSD, posttraumatiskt stressyndrom. Men det är bara en liten andel som får PTSD. Hur kan det komma sig? Finns det riskfaktorer som gör vissa mer sårbara och tvärtom finns det faktorer som skyddar? Detta och mycket annat diskuterar vi med Åsa Hammar, professor vid Lunds universitet och specialist i klinisk neuropsykologi vid psykiatrin och Skånes universitetssjukhus.

Sjukdomen är sällsynt men dödlig och idag finns varken bot eller behandling som kan bromsa den. Den som bär på sjukdomsgenen drabbas ofta mitt i livet. Men mitt i det mörka finns ändå hopp. För trots att sjukdomen är ovanlig så pågår en hel del forskning som genererar intressanta resultat, något som är en förutsättning för att vi ska kunna utveckla effektiva behandlingar. Vi intervjuar Åsa Petersén, professor i neurovetenskap vid Lunds universitet och överläkare i psykiatri på Huntingtoncentrum vid Skånes universitetssjukhus i Lund. Vi får också höra Tess som bär på genen för Huntingstonssjukdom. Intervjuar gör Eva Bartonek.

Pigg, frisk och stark är målet - inte bara smalare. Det allra bästa är att ta tag i övervikten så tidigt som möjligt. I barndomen finns bäst chanser både att bli av med extrakilona för gott och slippa depression och ätstörningar längre fram. För med övervikt följer ofta ett sämre psykiskt mående, som i en av Kajsa Järvholms studier har visat sig inte bli bättre, trots magsäcksoperation och ett lättare jag. Och alla barn och unga har rätt att få stöd - både med vikten och sitt psykiska mående. Kajsa Järvholm är psykolog vid obesitasmottagning för barn och forskare vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus.

Ohövligt beteende på arbetsplatser är ganska vanligt. Men vad räknas som ohövligt beteende och vad kan det får för konsekvenser? För den som utsätts, för de som ser på och för prestationen på hela arbetsplatsen?

Att leva med IBD (ulcerös kolit eller Crohns) kan vara riktigt jobbigt under skoven, men målet är att alla som lever med inflammerad tarm ska kunna leva normalt - arbeta med det de vill, resa och skaffa barn. Podden med läkaren och forskaren Olof Grip, Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet, handlar om att hitta rätt behandling, ny forskning och vilken kost som stöttar tarmhälsan. Jenny Loftrup intervjuar.

För bara 50 år sedan innebar en cancerdiagnos alltför ofta en dödsdom. Idag har överlevnaden ökat markant, hela 77 procent lever 5 år efter sin cancerdiagnos. En riktig framgångssaga. Men vad händer sen, när patienten är färdigbehandlad och blir återigen en vanlig patient i primärvården. Många upplever stora komplikationer som inte alltid förstås och tas omhand på ett optimalt sätt i primärvården – och känner sig övergivna.

Kejsarsnitten ökar över hela världen och så även i Sverige, där allt fler vill ha kejsarsnitt på grund av förlossningsrädsla. Detta trots att en vaginal förlossning är bättre för barnets och mammans hälsa i medicinskt okomplicerade fall. Vi intervjuar Mehreen Zaigham, förlossningsläkare som forskar om kejsarsnitt vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus . Hon berättar hur både en vaginal förlossning och kejsarsnitt kan påverka hälsan för barn och mamma på kort och lång sikt. Hon leder även ett internationellt forskningssamarbete som syftar till att förbättra hälsan för födande kvinnor och deras barn världen över. Jenny Loftrup intervjuar.

Podden handlar om sjukhusclowner och hur de kan underlätta för sjuka barn och deras föräldrar i situationer som kan vara jobbiga och ibland tunga att bära. Vi tar också ett bredare grepp om hur konst och estetiska upplevelser kan främja hälsa, välbefinnande och läkande och vad forskningen säger om det. Eva Bartonek intervjuar Karin Ringnér, clownartist, och Max Liljefors, professor i konsthistoria.

En podd om hur en del kan lyckas reversera sin typ 2-diabetes genom viktnedgång och hur andra kan både må bra och få fina värden genom motion och hälsosam mat, trots att insulinresistensen finns kvar. Typ 2 -diabetes handlar både om gener och levnadsvanor och i den här podden hoppas Louise Bennet, allmänläkare och forskare i metabolism vid Lunds universitet kunna inspirera dig till små och stora förändringar som betyder mycket för hälsan på sikt. Programledare är Jenny Loftrup.

Grupp A-streptokocker är vanliga bakterier som kan orsaka flera olika infektioner, både milda - men också livshotande. Då kallas de invasiva streptokocker och invasiva streptokocker ökar just nu i Sverige. Men hur kan en bakterie som orsakar något så vanligt som halsfluss leda till livshotande tillstånd? Och vad är det som avgöra vem som klarar sig undan med en mild infektion och vem som blir allvarligt sjuk? Detta och mycket annat ska vi diskutera med Magnus Rasmussen, professor i infektionsmedicin vid Lunds universitet och infektionsläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Hjärnforskaren Henrik Jörntell berättar varför dagdrömmar, matlagning och allt handarbete stimulerar hjärnan och håller den ung. Och han vänder upp och ner på myten att vissa funktioner som minnet eller språket sitter på ett visst ställe i hjärnan. Alla funktioner är istället beroende av att alla hjärnans delar samarbetar, det är i det samarbetet som hela vår föreställningsvärld hålls vid liv.

2023 kom nya Nordiska näringsrekommendationer och enligt dessa bör mindre än 10 procent av energin från mat och dryck komma från tillsatt socker, helst betydligt mindre. Men varför är socker så dåligt för hälsan? Är det bättre att använda honung än vitt socker, är fruktsocker nyttigare eller är det tvärtom farligare? Vi försöker reda ut dessa frågor med hjälp av Emily Sonestedt, forskare i nutritionsepidemiologi vid Lunds universitet, där hon i sin forskning fokuserar på att studera vilken roll kolhydratkvalitet, och främst sockerkonsumtion, har på hälsan. Intervjuar gör Eva Bartonek Roxå.

Hur är det att leva med en verklighet som inte riktigt stämmer överens med andras – och vad kan forskningen lära oss om detta? I detta avsnitt utforskar vi schizofreni – en komplex och ofta missförstådd sjukdom. Alexander Frizell Santillo, forskare vid Lunds universitet och överläkare i psykiatri vid Psykosmottagningen Malmö Trelleborg, berättar om forskning inom området och Sophie McFarlane delar sina erfarenheter av att ha insjuknat som ung och hur hon som så kallad peer support arbetar med att stödja personer som nyinsjuknar.

Årets mest alkoholstinna månad december är här och kanske är det brittiska fenomenet Dryjanuary värt att prova när nästa år börjar. Vad händer i hjärnan och med de andra organen som alkoholen passerar vid en vit månad? Sahar Janfada-Baloo, överläkare vid Beroendecentrum vid Region Skåne pratar om forskningen bakom de nya striktare alkoholrekommendationerna och varför det finns en god chans att man känner sig smartare, piggare och mer energisk utan alkohol.

Kvinnors och mäns symtom vid hjärtinfarkt kan åtminstone delvis vara olika. Men kan man verkligen säga att kvinnors symtom är mer diffusa, och därför svårare att diagnostisera? Eller beror det snarare på att man utgår från mannen som mall? Vi vet också att männen står för 70 procent av dödsfallen i suicid. Varför fångas de inte upp innan det är för sent? Kan det vara så att deras signaler tolkas annorlunda på grund av stereotypa föreställningar om kön och hur en man ska vara?

Sex och en halv timme varje dag. Så mycket tid spenderar tretton- till sextonåringar på sin mobil om dagen. I dagens podd kommer vi att prata om barns hälsa och utveckling och varför deras skärmtid behöver begränsas - från vaggan till studenten. Programledare Jenny Loftrup intervjuar Kathy Falkenstein Hagander, barnhälsoöverläkare vid Region Skåne och specialist i socialmedicin.

Många sätter likhetstecken mellan palliativ vård och vård under de allra sista veckorna i livet. Men palliativ vård är så mycket mer och kan ges under en mycket längre period, till och med flera år. Att få tillgång till palliativ vård tidigt kan vara en viktig faktor för att vi ska uppleva bra livskvalitet i livets slutskede.

Att praktisera mindfulness handlar om att bli mer nöjd med sig själv och lära sig att stoppa stress och ältande genom medveten närvaro. Välbefinnande och prestationer är nära sammankopplade och det pratar Susanna Hedenborg om . Hon är professor i idrottsvetenskap vid Malmö universitet och leder ett kunskapscentrum om mindfulness. Vad säger forskningen säger om mindfulness i vården, skolan och idrotten? Det får du veta i den här podden. Jenny Loftrup intervjuar.

Kan man ha djur även om man är allergisk? Och blir man av med sin pollenallergi om man behandlas med hyposensibilisering? Forskaren Ellen Tufvesson berättar om hygienhypotesen och hur forskarna lär sig allt mer om hur allergier utvecklas. Intervjuar gör Jenny Loftrup.

Aggressiva mejl från föräldrar, grupper på sociala medier som spårar ur och där enskilda lärare hängs ut med namn, eller elever som filmar lärare i smyg för att sprida på TikTok och Snapchat. Digitala påhopp har blivit ett nytt arbetsmiljöproblem. Hur hanteras dessa problem idag, vad har skolorna för beredskap och går den här typen av påhopp att förebygga? I podden intervjuar vi Rebecka Cowen Forsell, forskare vid Malmö universitet.

Osteoporos, eller benskörhet, är en folksjukdom som varje år leder till ungefär 85 000 till 90 000 frakturer, det vill säga benbrott. Ålder och kön är kända riskfaktorer med det finns annat som går att påverka. Vi diskuterar detta med Kristina Åkesson, professor i ortopedi vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Antalet autismdiagnoser har ökat kraftigt, trots att det inte är fler som har autistiska drag idag jämfört med tidigare. Varför är det så? I podden med forskaren Sebastian Lundström försöker vi förstå hur personer med autistiska drag fungerar och vad som är skillnaden mellan mildare autistiska drag, som inte alls är ovanliga, och funktionsnedsättningen autism. Vi pratar också om styrkor som koncentration och uthållighet och vad man kan tänka på när man träffar någon med autistisk personlighet. Jenny Loftrup intervjuar.

Medicinen har omtalats som en revolution inom fetmabehandlingen. Den har fått kilona att rasa – men efterfrågan att rusa- så till den grad att den har blivit en bristvara. Men hur fungerar den egentligen? Hur mycket kan man förvänta sig att gå ner i vikt? Och vad händer om vi slutar med medicinen? Hindrik Mulder, professor i ämnesomsättning vid Lunds universitets diabetescentrum och läkare vid Skånes universitetssjukhus intervjuas av Eva Bartonek Roxå.

Precisionsmedicin, eller skräddarsydda behandlingar som är anpassade till specifika patientgrupper eller rentav enskilda personer, de brukar omtalas som framtidens behandlingar. Och inom flera områden, som till exempel för behandling av vissa cancerformer, används det redan i sjukvården. Och även inom psykiatrin finns behovet av mer skräddarsydda behandlingar men här befinner sig precisionsmedicinen fortfarande på forskningsstadiet. Vi diskutera psykiatrins speciella utmaningar med Daniel Lindqvist som är överläkare i psykiatri vid Region Skåne och forskare vid Lunds universitet. Han forskar om depression med målet att kunna erbjuda mer skräddarsydda behandlingar.

Att börja få problem med minnet kan vara tecken på begynnande demens men ett sämre minne kan bero på så mycket annat. Därför är det viktigt att söka tidigt för sina symtom för att reda ut orsaken. Men när det gäller demenssjukdomar är det inte alltid helt enkelt att ställa rätt diagnos. Vi intervjuar Oskar Hansson som är professor i neurologi vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus om hans forskning kring tidig diagnostik av Alzheimers sjukdom. Han forskning har bland annat lett till att man idag, med ett enkelt blodprov, kan med stor säkerhet avgöra om en person har Alzheimers sjukdom, kanske till och med innan de första symtomen. Det kan spela en avgörande roll för utvecklingen av nya läkemedel och behandlingar.

Forskningen på psykedeliska substanser som finns i magiska svampar och till exempel LSD låg länge nere. Men nu har psykedeliska droger visat sig effektiva i flera studier mot svår depression och PTSD. Vetenskap och hälsa intervjuar Pär Halje, forskare i integrativ neurofysiologi vid Lunds universitet, om vad som händer i hjärnan vid trippar och hur det kan hjälpa patienter som inte kan få lindring på annat sätt.

Om man har uthålliga muskler med långsamma muskelfibrer eller om man har högre andel snabba fibrer påverkar vilken träning som ger bäst hälsoeffekter och resultat. Vetenskap och hälsa intervjuar Ola Hansson, genforskare vid Lunds universitet. Det påverkar också hur lång återhämtning man behöver. Vi pratar om muskler, träningsintensitet, variation och när det är dags att börja träna styrka och balans. Och lite om människans evolution - från starkare och mindre intelligent till svag och skärpt. Jenny Loftrup intervjuar.

Många mammor känner sig obekväma att amma ute bland folk på grund av attityder och amningen i Sverige ligger på en stabilt låg nivå sedan amningens glansdagar som tog slut i mitten på 00-talet. Podden handlar om vad som behövs föra att komma igång med sin amning och varför bröstmjölk är hälsokost. Christine Rubertsson är professor i barnmorskans område vid Lunds universitet. Hon intervjuas av Jenny Loftrup.

Pernilla Ny är barnmorskan som forskar och undervisar om klimakteriet vid Lunds universitet. Vi pratar om humör, vallningar, sexliv, naturläkemedel och mycket mer i denna podd om klimakteriet. Intervjuar gör Jenny Loftrup.

Smärta hör till åldrandets vedermödor - eller? Men hur det än är med det - och det ska vi få svar på i podden - så är många drabbade. Ungefär hälften av den äldre befolkningen, och hit räknas alla från 60 år och uppåt, rapporterar att de har ont på ett eller annat sätt. Vi intervjuar Lena Sandin Wranker som är specialistläkare inom smärtrehabilitering och forskare inom geriatrik vid Lunds universitet, med inriktning mot smärta hos äldre personer.

Blivande läkare läser idag medicinsk humaniora. För i litteraturen, precis som i livet, finns de en mångfald av människoöden och en öppenhet för olika tolkningar. Vi intervjuar litteraturvetaren Katarina Bernhardsson från Lunds universitet om hur skönlitteratur och diskussioner med kursare hjälper studenterna att förstå både sig själva och sina patienter bättre. Jenny Loftrup ställer frågorna.