Vetenskap och hälsa

00:10 Kanske har du hört en äldre bekant eller släkting säga, om jag vaknar en morgon utan att ha ont någonstans, då tror jag att jag är död. 00:20 Men bakom den här något humoristiska beskrivningen av åldrandes vedermödor döljer sig en hel del lidande och försämrad livskvalitet. 00:31 Och det är många som är drabbade. 00:33 Ungefär hälften av den äldre befolkningen och hit räknas alla från 60 år och uppåt rapporterar att de har ont på ett eller annat sätt. 00:45 Så i dagens podd ska vi prata om smärta i den åldrande befolkningen. Varför den uppstår, hur den kan upplevas, behandlas och mycket annat. 00:56 Och till min hjälp har jag bjudit in Lena Sandin-Wranker som är smärtläkare och forskare inom geriatrik, det vill säga äldreforskning, vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus. Och hennes inriktning är då mot smärta hos äldre personer. 01:15 Så välkommen hit Lena. Tack. Jag ska bära med en generell fråga. Måste det göra ont att bli gammal? 01:25 Nej, det där är en villfarelse. Det ska inte behöva göra ont men tyvärr är det ju ändå så att det gör det för väldigt många. 01:36 Men vad är det då för typ av smärta man upplever? Vad är det vanligaste och ont? 01:42 Det vanligaste är ju att det gör ont ifrån den muskuloskeletala apparaten som vi kallar det, alltså muskler, senare och skelett. 01:50 Och rygg och benfötter är allra vanligast. 01:56 Men om vi ska ta det från början här, vad är smärta? Kan du förklara det? 02:01 Smärta är ju någonting helt personligt. 02:05 Det beror alldeles på vad du har varit med om tidigare i livet, både hur du uppfattar det och hur starkt du uppfattar det och framförallt kanske hur hotfullt du upplever smärtan. Men har smärta någon funktion eller bra till någonting då? Ja, smärta är jättebra. Det finns ju en släkt uppe i Norrbotten som har det vi kallar för vitangesjukan. Och de har alltså en skadad gen som gör att de inte kan uppleva smärta. Och det är jätteproblem för de här, framförallt barnen då när de växer upp. 02:37 Hur då? 02:39 Eftersom de inte känner smärta så skadar de sig så det blir jätteproblem och även om man försöker skydda dem med olika form av hjälpmedel så räcker inte det utan de får kontrakturer i leder. 02:54 Vad menar de med kontrakturer? Att de har skadat sig så de får blödningar och så stelnar leden i felaktiga positioner. 03:04 Men egentligen så, om jag tolkar det rätt, smärta är egentligen en varningssignal om att någonting är fel eller att man har liksom antingen allt från att man tar i en kokhetplatta till att något är skadat i kroppen eller? 03:20 Ja, det är en överlevnadsmekanism som vi har. Egentligen ska vi vara glada för den, men så går det snett ibland när det blir en långvarig smärta. 03:30 Jag antar att den här bra smärtan är en akut smärta. 03:37 Hur funkar det? Har man skadat sig någonstans? 03:41 Vad händer sen? Det gör ont? 03:43 Ja då får du en smättsignal upp och då rent reflexmässigt så försöker vi ta bort det vi har skadat. 03:53 Som du sa nyss så lägger du handen på en varm platta. Det där hinner vi inte ens tänka det är reflexer utan då rycker vi bort den innan vi vet om att det gjorde ont. Men om vi till exempel har brytit en arm så drar vi den till oss och så försöker vi hålla den så stilla det bara går för att skydda den mot mer skada. 04:15 Okej, så att man får kroppsskada eller något sånt så förstår man att någonting är fel. Jag ska försöka få vård, får det åtgärdat och så vidare. Och sen när det är åtgärdat så ska smärtan försvinna då. 04:29 Och det här som jag säger att vi drar till exempel då armen in till oss och för att hålla den stilla. Det här beteendet bekräftar vi ju i sjukvården. Så när man då söker akutmottagningen så sätter ju vi på ett gips för att det ska vara alldeles stilla. 04:44 I den bästa av världar så läker det här på 6-8 veckor så när man tar bort gipset och börjar röra på armen igen så ska allt återgå till det normala. 04:53 Men vid den långvariga smärtan så även om skadan läker så ibland börjar smärtan leva ett eget liv och det kan vi inte påverka själva. 05:02 Men alltså, varför går det inte över? Varför uppstår långvarig smärta? För det känns som att den är så onödig. 05:09 Jo, men som jag säger, där någonstans så börjar smärtan leva ett eget liv. Vad menar du med det? 05:18 Man kan inte påverka det utan de här smärteupplevelserna, signalerna upp till hjärnan att det gör ont, de fortgår trots att skadan är läkt. 05:30 Och samtidigt så aktiverar ju det här mycket annat hos oss för vi är ju egentligen stenåldersmänniskor så vi ska ju fly eller slåss när det gör ont. Så det drar igång så mycket med förhöjd puls, höjd blodtryck och många sådana här faktorer för vi ska vara redo att antingen fly eller slåss. Men i längden eftersom smärtan fortgår är ju inte det här någonting som är bra att gå med. 05:58 Okej då, så att det här fortsätter, kan man säga att det blir någon sorts nyupptrampad stig som inte borde vara där? Att man skapar smärt, aktiverar eller skapar nya smärtbanor som inte kan gå tillbaka eller något sånt? 06:15 Alltså ungefär så brukar jag förklara för patienterna att det här har öppnats en motorväg och det här är alltså inne på ryggmägsnivå. 06:26 Och även om det går, det går alltid att göra det bättre. 06:31 Men det är viktigt att de talar om när någonting händer och kommer till sjukvården att jag är egentligen en smärtpatient. 06:38 Därför att om de inte får hjälp snabbt när någonting nytt händer så är risken stor att de öppnar den här motorvägen igen och så får de börja om från början. 06:49 Så egentligen det vi jobbar med brukar jag beskriva som att vi ska försöka sätta upp sådana här betongsugger för att få ner farten. 06:57 Ja men det var en bra liknelse. 07:00 Men som sagt, det verkar som att vi får mer ont ju äldre vi blir. Så vad är det som händer i den här åldrande kroppen som gör att vi får mer ont? 07:12 Vet man det? Ja. 07:15 Ja, det var väl egentligen en ganska svår fråga. Men det är klart att vår kropp har ju varit med om er. 07:23 Och vissa saker som till exempel artrosutveckling och sånt, det vet vi ju att det ökar med stigande ålder. Sen kan vi ju få smärta av andra orsaker. 07:34 Du kan ju till exempel få nervsmärta efter en stroke och sånt. Det där är ju inte heller så vanligt när vi är unga. 07:41 Okej, så man drar på sig en massa skador som på något sätt leder till detta då? Nej, det är ju inte nödvändigt. 07:49 Man ska inte ha ont när man blir gammal, men risken ökar ju. 07:55 Fibromyalgi, det ansågs länge som en hittepådiagnos, men det är det ju inte, utan det är ju accepterat. Vad är fibromyalgi? 08:04 Fibromyalgi är ett smärttillstånd som är absolut vanligast hos kvinnor, men det finns män. 08:12 Man har i princip ont i hela kroppen och man brukar kunna beskriva det som att det svider, det verkar, det bränner. Ibland kan det vara så svårt så att man kanske inte ens klarar att ha en t-shirt på sig för sömmarnas gaver. 08:28 Så det finns olika svårighetsgrader i det också. Till viss del är det genetiskt betingat där risken naturligtvis är mycket större om till exempel en mamma och en syster redan har utvecklat det. Men det finns alltså fall som drabbas ändå där det har funnits en skada som har utlöst det hela som vi pratade om tidigare. 08:53 Men det flyttar ofta på sig också vilket gör att många kan tycka att så här kan det ju inte vara. Jag kan ju inte ens berätta det här för doktorn, han tror ju att jag är tokig att på morgonen gör ont på utsidan på låret och på eftermiddagen så är det värst i armen. Men så är det, det flyttar på sig och det kan vara mycket besvärligt. 09:15 Hur mäter man smärta? Finns det något objektivt sätt att mäta det på? 09:20 Hur gör man? 09:22 Det gör det ju egentligen inte. Vi försöker ju. Vi har ju många olika måttstockar som vi använder. Och egentligen så spelar det nog inte så stor roll vilken av dem man tar. Det viktiga är att vi på något sätt försöker mäta. 09:38 Men du kan bara jämföra med individen själv. 09:43 Du kan inte säga att om någon skattar på en 10 cm lång linjal, om den skattar 5, så kan du inte säga att en annan som skattar 7, att den har mer ont. Utan det är en helt individuell upplevelse. För det beror på vad du har varit med om tidigare i livet. 10:03 Intressant. Man kan inte ta en blodprov och säga att du har så här ont. Det finns inte. 10:10 Nej, inte än. Men det ligger i pipeline på forskningen. Jaha, jätteintressant. Jag hoppas att det kan komma inom några år. Det skulle underlätta betydligt för distriktsläkarna. Både att kunna ta ett blodprov och se Att patienten har ont men också ett blodprov för att se hur stark smärtan är. 10:33 Jätteintressant. Men det ligger i pipeline. 10:35 Ja då får vi hålla tummarna att det kommer snart här. Men som sagt det är ju då en individuell upplevelse och det har att göra med vad man har varit med om. Och man brukar prata om olika saker. Faktorer då biologiska, sociala, psykologiska faktorer som inverkar på det här. Kan du förklara vad det innebär med de här faktorerna och kanske ge konkreta exempel? 11:00 Ja, som jag vill säga, först och främst så handlar det om vad du har varit med om tidigare i livet. 11:08 Så det är ju liksom ditt minne av smärta. Men sen också så är det ju så här att om du har det väldigt hotfullt runt omkring dig, du kanske inte vet riktigt hur du ska klara din försörjning- Det kanske är problem med bostaden och så vidare. Då ökar det också på därför att då har du en oro som driver på det du upplever. Och sen det sociala så har du ett bra socialt liv. Du känner sammanhang i tillvaron. 11:42 Så är det en stödjande effekt för dig. Men om det också är dåligt så är risken stor att det istället accelererar smärtan. Och tyvärr är det ju många som hamnar i den här dåliga spiralen så de får ett allt mindre umgänge med vänner och ibland förlorar de ju familjen till och med. De har dålig ekonomi därför att de kan inte jobba för att de har ont och ibland så kan ju då till och med det här med bostad vara hotat. 12:09 Och jag tänker att bara det att något så enkelt som att om man helt plötsligt börjar fokusera på någonting så kan man ju kanske glömma att man har ont för ett tag. 12:21 Ja, precis. 12:23 Och det går alltså att hitta sådana här kanaler som kanske kan hjälpa dig om smärtan är på väg upp. 12:30 Att du kan tänka på någonting som är väldigt avslappnande, skönt, där du känner dig lugn och trygg. Så faktiskt kanske du kan vända dig och få dig att stanna på en femma istället för att springa upp på en sjua. 12:43 2016 så disputerade du med en avhandling om smärta. 12:48 Men du tittade också på könsskillnader i den äldre befolkningen. Och du såg en del skillnader mellan kvinnor och män. Vad såg du? Berätta. 12:58 Ja det är ju totalt sett ungefär 50% som har smärta i den äldre befolkningen men det är betydligt fler kvinnor än män. Så kvinnorna närmar sig 65% medan männen är kanske 35%. 13:14 Så där finns en klar könsskillnad även i de äldre grupperna. 13:18 Det var ju intressant. Finns det någon förklaring till varför eller åtminstone någon hypotes? 13:26 Det är ju samma som för den yngre generationen att det här kanske både är hormonellt betingat och lite av vårt beteende som kanske gör att kvinnan blir mer utsatt för det här. 13:45 Det är faktiskt så att man upplever mindre smärta. Det är inte så att man på något sätt tänker sig att det här får man tåla så att man rapporterar inte smärtan. Kan det vara någon sorts match och beteende bakom? 13:58 Lite de tankegångarna var jag själv inne på i avhandlingen. När man såg också att ungefär 50% av männen inte fick någon behandling överhuvudtaget. 14:08 Men det visar sig att kvinnorna upplever en betydligt sämre livskvalitet av att ha långvarig smärta än vad männen gör. För dem är det viktigast att få sova. Ibland är det så att smärtan gör att de inte sover. Men smärtan kan de leva med men inte att inte sova. Så det är därför det är det som de pratar om. 14:30 Okej, så männen upplever problem med sömnen medan kvinnor i större utsträckning har problem med smärta då, upplever det som smärta. 14:40 Eller? 14:41 Alltså ja vad det gäller deras livskvalitet för samtidigt är det så att kvinnor äter mer fem tabletter än vad män gör. 14:48 Så de söker mycket för det. Kvinnorna söker mer vård. 14:52 Så är det också. Har vi lättare att få prata om det? Kanske. Men bara för att sammanfatta det här. Men då är det ändå så att kvinnor upplever, eller deras livskvalitet påverkas mer av smärtproblem. Medan männens livskvalitet påverkas mer av sömnproblem. Så kan man säga. Ja. Men det här med sömn och smärta, finns det väl någon koppling mellan det eller vad vet man om det? 15:23 Jo det är ju jättemånga som sover dåligt därför att de har ont och så när de väl har somnat så vaknar de därför att nu gör det ont och då måste byta ställning och ibland måste de upp och så vidare. Så sömnen blir ju naturligtvis påverkad och det här är ju oerhört angeläget att vi jobbar med den biten. Därför bara av att ha en långvarig smärta så är du kroniskt trött. För hjärnan som vi startade vårt samtal här så är ju smärta en överlevnadsfaktor och därför prioriterar hjärnan smärta som prio ett. 15:57 Den håller hela tiden på och jobbar med det här även om vi fokuserar på annat och det gör att du blir trött och det kan du inte sova bort men om du då dessutom inte sover på nätterna utan du är utvakad också så är det ingen bra kombination utan kan till och med göra att du upplever smärtan värre. 16:15 Kan man säga någonting om vad är hönan och vad är ägget? Jag tänker att man kan ju ha sömnproblem av helt andra orsaker och inte smärta. Men om man då har sömnproblem kan det då leda till att man helt plötsligt får smärtproblem också. Eller hur? 16:31 Nej, de kopplingarna skulle jag nog inte våga dra. Men överhuvudtaget, det här är ju inget bra av det heller. Att inte sova på nätterna. Så det finns ju ganska mycket som man faktiskt kan göra för att försöka sova bättre. 16:46 Som sagt vi började med frågan om man måste ha ont när man blir gammal och du svarade nej på det men många äldre tror då kanske att smärta behör till åldrandet och de kanske inte vill söka för de vill inte vara till besvär eller något sånt men när tycker du att man ska söka vård för sina smärtproblem? 17:08 När man upplever att smärtan verkligen påverkar livskvaliteten, eller egentligen från början så ska du ju söka för att se om det går att göra någonting åt det. Kanske helst innan det blir en långvarig smärta. Men sen handlar det ju om hur mycket det påverkar din livskvalitet om du ska söka vård eller inte. 17:28 För man ska veta att det kan alltid bli bättre. Det finns många saker förutom mediciner. För det ska vi ju vara återhållsamma med. Eftersom vi vet att för varje år vi blir äldre så funkar lever och njura sämre. Och så kanske vi behöver andra mediciner för blodtryck och hjärtsvikt och diabetes. Allt som händer oss. 17:52 Så vi ska vara återhållsamma med medicinerna, få inte ställa till det. Men det finns ändå så mycket annat man kan göra. Men vad kan man göra mer då? Först så ska man ta hjälp av en fysioterapeut som kan ge en råd hur man ska försöka träna. Så får du lyssna på din kropp. 18:12 Det här vi också startade med att prata om den akuta skadan som man försöker hålla stilla och vi satte på gipset. Det här är värsta fienden när du får en långvarig smärta för man vill vara stilla men det funkar inte när det är en långvarig smärta utan du måste aktivera dig, du måste röra på dig. Men sen däremot hur och hur mycket, där kan man ju behöva hjälp av en fysioterapeut. Så man tränar på rätt saker för att kunna upprätthålla de funktioner man behöver för att klara till exempel att bo kvar hemma. 18:47 Du måste kunna gå i trappan, du måste kunna gå ut till postlådan, du kanske måste kunna ta dig till affären. Och då är det precis det som du ska träna på. 18:57 Så det är alltså jätteviktigt att göra rätt saker men sen är det också där du behöver äta ordentligt, du behöver sova ordentligt så det är många faktorer här som kan göra att du upplever att det blir väldigt mycket bättre. 19:12 Och som sagt, fysisk aktivitet brukar ju rekommenderas i alla sammanhang. Det kan nästan sägas vara en universal medicin. Men det finns ju också någonting som heter rörelserädsla som just de här patienterna upplever. Vad... 19:26 Ja och det gör egentligen alla som får en långvarig smärta mer eller mindre och det gäller alltså att ta tag i den och försöka överbrygga det här för man är ju rädd att man ska ställa till det värre, att man ska få mer ont men problemet är ju att du spänner dig Och det påverkar också balansen. Och ju äldre vi blir, ju större är ju risken att vi faktiskt går och ramlar. Och det är ju jättefarligt att hamna på sjukhus med en bryten låra, bens, hals eller... Så därför, gör dig tid. 20:01 Jobba med de här sakerna. Be fysioterapeuten ge dig övningar. Du ska inte bara göra det när du gör fysioterapeuten. Den ska visa dig och sen ska du göra det hemma helt flera gånger om dagen. 20:14 I din avhandling så skriver du också att ju äldre man blir desto mindre smärta rapporterar man. Så det verkar som att de yngre äldre verkar ha mer ont än de äldre äldre. Stämmer det och hur kan man förklara det? 20:33 Ja, så ser det faktiskt ut. Men problemet där är sannolikt så att när vi är 60-65 så tycker vi inte det är okej om vi har så ont så vi inte kan sitta på golvet och leka med barnbarnen. 20:47 Men när du är 85 så kanske du är nöjd om barnbarnet kryper upp i knä till dig. 20:54 Så man har en större acceptans för det man själv inte kan. 20:59 Men sen handlar det naturligtvis också mycket om hur vi tänker så ett exempel jag också brukar ta för mina patienter det är mormor som är jätteledsen och tycker hon är värdelös som mormor för nu kan inte hon åka pulka med barnbarnet för hon har så ont i ryggen. 21:18 Och då brukar jag fråga hur gammalt barnbarnet är. 21:23 Och då visar det sig att den har ju fått några år på nacken. 21:27 Och då är jag så krass så jag ställer henne för feta kompli och frågar. Tror du inte att den tycker att det är pinigt att mormor åker pulka? Ja. 21:40 Ja, så hade hon ju inte tänkt. Vad vill den egentligen? Vill den inte att du ska stå och titta när den åker pulka? 21:51 Och då brukar de ju hålla med. Och då plötsligt klarar man ju sin funktion som mormor. För titta kan hon ju, även om hon inte kan sitta på en pulka. 22:00 Och det har ju betydelse för hennes självkänsla. Vilket i sin tur sedan också påverkar hur hon upplever sin smärta. 22:07 Så man kanske ska tänka att man kanske kan fortsätta att göra de saker man gillar. Man kanske ska göra dem på ett annat sätt då. 22:16 Ja. Och det här är jättesvårt att ändra våra beteenden. Så därför när man väl är inne på en smärtklinik så är det ju väldigt tajt samarbete mellan oss som läkare, psykologerna, fysioterapeuterna. Arbetsterapeuterna inte minst för att de ska få till en aktivitetsreglering. Det är inte okej att man en dag när man tycker att man är ganska pigg far upp och putsar alla fönsterna. Du kanske ska putsa ett. 22:45 Men då ofta så istället så blir det ju ett bakslag och så nästa dag har du så ont så du kan inte stiga upp ur sängen. Och man ser liksom inte kopplingen att det berodde på att jag putsade alla fönsterna igår. Så det här att göra lagom är också viktigt. 23:00 Man ska liksom bromsa sig själv men det är inte alltid så lätt. Har man en bra dag så kanske man vill passa på. 23:06 Ja, tyvärr är det så. 23:10 Du är ju också medförfattare till en bok om långvarig smärta ur ett vårdande perspektiv. 23:18 Du har skrivit flera kapitel i den och bland annat ett kapitel om kulturella aspekter. 23:24 Och precis som vi har nämnt flera gånger här tidigare så är ju smärtupplevelsen en individuell upplevelse som styrs av vad man har varit med om tidigare. Och då borde ju de här kulturella aspekterna i patientmötet vara väldigt viktiga. Vad är dina erfarenheter? Vad har du att berätta om där? 23:45 Med de demografiska förändringar vi har i samhället så är det ju så att idag har vi cirka 20% som är utlandsfödda varav en del är i behov av tolk vilket ju gör det ännu svårare för patienten som är sjuk och har ont och sitter redan i underläge och så ska man behöva kommunicera genom en tredje person. 24:07 Från början kanske de inte har så många ord för smärta som vi vill försöka pressa dem till att svara. 24:17 En svensk frågar vi kanske om det svider, verkar, bränner. 24:22 De vet kanske inte ens vad det här är utan de har bara ont. 24:26 Där har vi en kulturell skillnad som man behöver ta hänsyn till. 24:32 Det kan också vara viktigt att tänka på läkemedel. 24:36 Det är oftast gris i gelatinkapslar. 24:40 Då kanske det inte är så lämpligt för vissa grupper att få. få just den medicinen. 24:46 Eller så kanske vi har ett tre dos förfarande när det är Ramadan. Det går inte heller. Vad menar du på tre dos förfarande? Att man ska ha medicin tre gånger om dagen, morgon, middag, kväll. Och eftersom de har fasta under Ramadan så kan de ju inte ta medicin. 25:04 Så det gäller alltså att fråga. 25:07 För vi ska ju jobba enligt de här etiska reglerna vi har. Att inte skada, det har gått, det tror jag de flesta sjukvårdspersonal skriver under på. Men det här med autonomiprincipen, att det alltid är patienten som bestämmer. Och då är vi ju skyldiga att informera patienten så den kan göra ett klokt val. 25:31 Det glömmer många bort. Men det här då som jag säger till exempel med medicinerna. 25:37 Föreslå om du inte själv kan de kulturella skillnaderna. Och om patienten då säger nej, då kan ni tillsammans försöka jobba fram ett förslag som blir bra. 25:50 Istället för att bara skriva ut någonting som sedan hamnar i skåpet och så begriper du inte varför det inte blir bättre till nästa gång ni ses. 25:58 Det hjälper ju inte någon. Patienten är besviken. Det kostar bara pengar med medicinburka i skåpen. Så där är det mycket vi kan göra. 26:07 hänsyn, respekt oavsett vem det är. Men bästa sättet att lära sig att jobba med det här det är också lite att fundera på hur du själv reagerar i olika möten. För det gör vi ju. Som doktorer är vi inte heller mer än människor utan vissa människor väcker omedelbart sympati och empati och med andra människor så kanske vi till och med kan uppleva lite rädsla och då är det viktigt att veta vad är det hos den här individen som väcker de här känslorna hos mig för att du ska kunna gå förbi dem och fungera som en så bra doktor eller sköterska eller vilken profession det nu än är i mötet. 26:48 För det här är vårt jobb. Det låter jättespännande och jag kan inte låta bli att tänka på att vi ska precis publicera, släppa en annan podd som handlar om medicinsk humaniora och jag tycker att det touchar lite grann. 27:02 Så att det kan ju vara bra för våra lyssnare att lyssna på den podden också. Det här låter ju superintressant och vi skulle kunna prata om det här hur länge som helst men jag tänker att det börjar bli dags att avrunda och då undrar jag, du som smärtläkare som har jobbat med det här väldigt länge och har stor erfarenhet, är det något medskick du vill skicka med till våra lyssnare? 27:27 Ja, det kan alltid bli bättre. 27:30 Det låter fantastiskt och låter som ett mycket bra avslut på den här podden. 27:36 Tack Helena Sandin Wranker, smärtläkare och forskare inom gerertrik vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus för att du ville komma hit och dela med dig av din kunskap. 27:47 Tack! 27:49 Och du som har lyssnat, du har lyssnat på en podd från Vetenskap och hälsa. Fler poddar och fler intressanta artiklar hittar du på vetenskaphalsa.se. 28:01 Och vi som har jobbat med den här podden är Patrik Gävert, vår ljudtekniker. Och själv heter jag Eva Bartonek. Tack för att ni har lyssnat. Musik.