Fråga Anders och Måns

00:00 Det här avsnittet sponsras av Mathem. Tack för det. Varför gå till butiken när du kan lyssna på podd och få maten hem för noll kronor? Nej, det finns ingen anledning. Nej, det finns inte. 00:13 Fråga Andersson Måls. 00:40 Ett stilla höstregn faller över Malmö när vi säger varmt och gett inligt välkomna till podden som svarar på lyssnafrågor. Det vill säga podden Fråga Anders och Måns med dig Måns Nilsson och med mig Anders Johansson. 00:51 Men det är ju ett höstligt regn kanske men det är ju ljust fast det är kväll. 00:58 Ja, men kastanjerna börjar bli bruna. Jo, så det är lite dumt. 01:02 Säg det inte så. Det är långt kvar på sommaren. 01:06 Jag syckte till mitt jobb. Jo, så sa jag tack för i år kastanjerna sa jag. 01:10 Jo, så gillar jag det. Så gillar jag det inte. 01:13 Det finns lång tid kvar. Gott om tid kvar på den här sommaren. 01:16 Måns Nilsson, var roligt att ha det mitt emot mig. Du börjar knäppa upp kortarna. Men det gör det. Jag vill fråga som jag brukar. Vad har hänt dig sen sist? 01:22 Jo, det finns en olivolja som jag gillar. Ja, är det en extra virgin? Ja, det är det. Det är så mycket fusk med olivolja och honung. Det vet du väl att det är en himla massa fusk. Det avslöjas hela tiden. Fusk. Så jag har läst på om olivolja och hittat den bästa. 01:40 Coops egna extra virgin oil frutato. Kan man tro att det är ett betalt samarbete men det är det inte alltså. Nej, absolut inte. Den är bäst i test och dessutom väldigt god. Förra månader sen när jag som vanligt ska köpa den. 01:54 Jag tycker att det är olivolja som en vitvaro. 01:56 Jag tycker att livet är alldeles för kort för att läsa recensioner av olivolja. Samtidigt häromdagen så sa du att jag skulle läsa recensioner om däck. Jag behövde nya bildäck. Och du sa, läs på om bildäck. 02:09 Läs på noga. 02:11 Så tydligen vittvaror och livolja. Det får man inte läsa på om. Men bildäck, där ska man läsa på noga. Visst du väl moral? Ja, visst. Hyckleri. För en månad sedan så skulle jag som vanligt köpa den här oljen och då var den slut i min butik. Nej, jag tänkte jag får ta den nästa gång. Nästa gång så var den också slut. Och efter några veckor så frågade jag en anställd som sa att den hade utgått ur deras sortiment. Nej. Nej, katastrof. 02:42 Jag försökte hitta den på nätet men jag var för sent ute. Den var försvunnen. Katastrof. Förra fredag var jag ute och körde på landet. Det var varmt, för det är ju fortfarande sommar. Jag blev sugen på en glass och svängde in på en liten söt kup. 02:57 Jag tog en omväg förbi hyllanbo olivolja. Och ta mig fan! Det fanns där? Den som söker ska finna. De hade oljan och jag tänkte här får man passa på. Så jag tog alla flaskor på hyllan. 03:10 Hur många var det då? 03:12 När jag kom fram till kassan så lade jag upp min glass på rullbandet. Samt 12 liter olivolja. Det var 12 flaskor eller? 24 flaskor. Det är ju bra jobbat. Kassärskan tittade upp. 03:26 Ja, det förstår jag. Jag tänkte, hoppas hon inte känner igen mig. Jaha. 03:31 Om jag är en random gubbe så är det här ingen historia. Nej. Men om hon känner igen mig så kommer hon berätta det här för sina vänner. Vet ni han, Anders Månsmåns han är helt perverterad. Han badar badkor i olivolja. Frutato. Det är den där rimliga förklaringen. Hon köper så här mycket. Hon betraktade mig lite skeptiskt. Men hon verkade inte känna igen mig. Jag blir ju inte igenkänd alls lika mycket nu för tiden när jag inte är med i tv. Men ofta är det rösten som avslöjar mig. 04:02 Den här djupa, sexiga, onasala rösten. Så när hon sa det blev 1512 kronor. 04:09 Snälla, säg att du förvrängde din röst nu. Säg snälla, du gör det. 04:13 Tacka, tacka, det var laget. Jag ska äta en rekmacka med fäsk. Himla käkt. Det sa du inte, va? Nej, jag mutrade någonting för att inte avslöja min röst. Nej. 04:25 Krasärskan nickade långsamt. Och jag tror att jag klarade mig från att bli upptäckt. Sen körde jag till Skärbo för att hälsa på mina föräldrar. Och kom inte därifrån förrän mitt i natten. Jag satte mig i bilen, körde mot Malmö och kände att jag var sugen på något. 04:41 Och tro det, eller ej, men utbudet av öppna butiker en fredag vid min natt i Skärbo. 04:47 Svalt, litet. Det är inte enormt. Utbudet består av McDonalds. Ja. 04:54 Ja, det är det. Så jag svängde in och det var fullt ös på parkeringen. Fem, sex eppatraktorer. Eppadunk, högsta volym. Tjugo fulla ungdomar dansade och skrek. Festen i stan var på McDonalds parkering. Ja. Så kan det vara på landet. 05:11 Det låter verkligen som svensk landsbygd. 05:13 Det har jag upplevt många gånger. Jag valde att inte gå igenom det här gänget utan jag körde till drive-thru. Jag beställde allt på deras te-kronorsmeny. Kaffe, kisbö, äppelpaj, en mjuklass med choklashås. Återigen kan man tro att det här är ett betalt samarbete men det är det absolut inte. Jag körde fram till lucka för att betala. En blond man öppnade och sa hej hej. Du? 05:36 dig känner jag igen. Jag tänkte, nej. Men svarade, ja, jag har gjort lite radio och tv och sånt. Han sa, ja, just det, exakt. Jag har träffat din bror många gånger. Vad är det nu han heter? 05:51 Och jag har ju en bror. 05:54 Men jag hade ändå på känn att han menade någon annan. 05:58 Så jag sa, du kan ju tänka på han Anders Ankan Johansson. Han svarade, ja, exakt. Ankan, ankan. Han älskar tjejsbörjar. 06:21 Det värsta är ju sant. Alltså jag skäms ju men det är ju sant. Han berättade att han jobbar på McDonalds i Malmö på Midhem och att du flera gånger i veckan svängde in och köpte kisbörjare. Och att alla i personalen pratade om det här. Att ankan älskar kisbörjare. Nej. Nej. 06:46 När jag körde från McDonalds så tänkte jag på kassörskan och de där 12 literna olivolja. Och var extra nöjd med att jag tackade nej till Dansa med stjärnorna den där gången för länge, länge, länge sedan. 07:01 Jaha, du kan ju inte åka till Minum och köpa kyss på dig men det går ju inte. Det går ju inte. 07:06 Anders, vad har hänt dig sen sist? Förutom att du har käkat kiss på er. 07:09 Ja, nej det har jag ju inte sen sist. Det är inte så mycket. I helgen var jag på och tittade på Oskar Lindros. Jasså? Ja, det var mycket bra grejer. 07:19 Däremot så var det svårt att njuta av konserten i och med att jag tog ungefär 50 selfies med olika brötiga Malmöbor. Ja, men det är ändå en nackdel med att vara... 07:29 med att vara med i program som Kan du hitta kvasten? Bämsebävern och så vidare och så vidare. Jag köpte en begagnad cykel annars. Jag har fortsatt att repetera musikalens bämmer något och det är intressant. För varje steg jag blir liksom bättre på min egen sång och dans så sjunker mitt självförtroende För sång och dans. Dubbelt upp. För att? Så varje dag jag lär mig mina steg lite bättre. Känner jag mig dubbelt så dålig. Liksom generellt. Varför? För att de andras utvecklingskurvar är brantare eller? 08:01 Nej för att de andra. En musikal ensemble består ju av lite olika sådär. Men sen är det alltid en ensemble. Och det är de som har utbildat sig längst och mest. Och kan bäst. Och sjunger alla stämmer rätt första gången. Och har ungefär 2000 steg per låt. Jag har väl 5-6 per låt. Ja. 08:17 Jag hade någonstans en bild av att jag kan lära mig lite dans. Nu har jag en bild av att jag ska aldrig, aldrig, aldrig, aldrig dansa inför folk igen. 08:25 Men det är otroligt roligt hur som helst. Nu ska vi inte prata musikal och ostburgare utan vi ska prata om de frågor som ni lyssnare har skickat in. Innan vi börjar. 08:34 Jag har en present. 08:37 Är det en kistbörjare? Här är bro! 08:41 Och är det uppdagar två av familjen Tvärtomsson, din barnbok? Ja, idag, lördag, så släpps min nya barnbok En ledig dam av familjen Tvärtomsson som är gjort med illustratören Jenny Dahlberg Åh, vad fin! Boken har fått superfina recensioner och går att köpa nu! Åh, vad trevligt! Ja, nu ska vi svara på lyssnafråga med oss! Ja! 08:59 Grattis, vad fint! 08:59 Tack! 09:00 Wow, wow! 09:07 Jag ska ha ha ha ha ha ha ha ha ha ha ha ha ha 09:19 Som vanligt har vi fått många superspännande frågor. Vad har du valt för något Anka? 09:24 Vi är överens om att det är höst så det får bli en sista sommarfråga på höststarten. Hej Ankan och Mankan! Nu i somras var jag uppe i fjällen och vandrade och blev i vanlig ordning biten av knott. Jag sökte skydd i diverse raststugor men var såklart tvungen att gå in och ut från stugan flera gånger. Snart märkte jag att det nu genom mina in- och utpasseringar blivit hundratals med knått inne i stugan. 09:51 Men trots att de på utsidan enbart verkade vara intresserade av att byta mig var de inte alls intresserade av det här på insidan. Utan tryckte sig nu istället mot fönstret och ville ut. På morgonen såg det inte blivit som en tjock, sjok, kanske till och med tiotusentals knått som tryckte sig mot fönsterna. Hade alla de knåtten nu redan ätit sig mätta på mig eller smakade jag inte längre gott nu när jag befann mig inomhus? Hur fungerar knåtten kostvanor? 10:22 Mange tack. Hälsningar. Magnus. Och så här kan det ju inte vara, Måns, att knott bara liksom inte bits inomhus. Nej. Det skulle vara som att getningar bara sticks utomhus. Eller som att du, Måns, bara var intresserad av antikviteter om du var inomhus. Nej, så är det inte. Nej, vad tror du om det här, Måns? 10:42 Jag tror nog att jag har blivit myggbyten inomhus. Men knottarna kan vara så väl uppfostrade så att de tänker att nu är jag hemma hos någon på besök. 10:51 Och att bita världen. Sticka världen. Så gör man bara inte. 10:55 Det här är ju spännande. Och det här tog tidigen forskning och framsteg upp förra sommaren faktiskt. Vad är det andra som har varit med om detta? Ja, det är en Christer som ställer samma fråga i deras frågespalt. Och vår frågeställare heter inte Christer. Nej, han heter Magnetack skrev han. 11:14 Men han heter Magnus. Magnus, ja. Mange tack, Magnus. Den här Christer har fått in Knott i bilen och han märker att mygger fortsätter sticka honom. Men Knott den slutar in i bilen. 11:24 Som att Knott liksom inte gillar förändringar. De blir liksom oroliga, rastlösa när de åker i bil. Vart ska vi? Jag längtar hem, är vi framme snart? Jag är kissnödig, är vi framme snart? Brorsan slår mig, morsan! Brorsan slår mig! Om ni inte slutar bråka så får ni gå hem! 11:42 Det här sista var inte det Christer hade skrivit utan det var en liten skärva av min barndom. Just det, hoppas att Inger och Roland är stolta. Det här verkar ju jättedumt. 11:52 Men nu är ju inte sådana här blodsugande pyttesmå insekter vanliga som till exempel Nobelpristagare eller ens som sportjournalister. Va? Nej, slutar knått att bytas inomhus. Nej, det verkar ju så. Vi har ju två personer som har upplevt detta. Ja, Anders Lindström, entomolog och myggforskare vid statens veterinärmedicinska anstalt. Han svarar på det här. Och det är ganska intressant, för vi har två typer av blodsukande insekter. Endofaga och exofaga. Och endofaga blodsugare, de har inget emot att fluga in i hus eller bilar. 12:26 exofaga, de vill helst inte det. Och om de råkar göra det så vill de hellre ta sig ut än att suga blod. 12:36 Så hur är det då med mygg? Jo, mygg finns i båda varianter. 12:42 Vissa mygg vill inte stickas inomhus. 12:45 Men svenska knott består bara av exofaga arter. De vill ut. Och det här förklarar ju vår brevskrivare även i Kristers historia. Nej, knotten i rutan har inte ätit som etta. De tyckte fortfarande att du, Magnus, smakade gott. Men de prioriterade att ta sig ut före maten. Precis som när man var på fest på gymnasiet. Det var fredag kanske och morsan stod och lagade räkor i hetsås. Men festen i Nykvarnsparken var redan igång. Och den här fåmon gjorde att man hellre var hungrig resten av kvällen än att stanna hemma typ en timma till. 13:22 Man drog hellre ut! 13:25 Och där ser du en likhet mellan tonåringar och knott. Ja, och det är de här exofaga. Just det. Även bromsar som vi har pratat jättemycket om i den här podden. De exofaga, de vill ut. 13:37 Nu kanske någon reagerar. Nej, Anders och Måns, vad är det för larv? Jag har visst blivit biten av knott inomhus. Och ja, det kan ändå stämma. Då var det förmodligen svidknott. 13:50 Som inte är ett knott. 13:53 De tillhör liksom inte gruppen Knott. Vad är de för något då? Ja det är med något annat. Och de kan bitas inomhus. Så vad heter de då Knott? 14:03 Svidknott kan bitas inomhus. De är vanliga stall och lader. 14:06 Så det finns djur som heter Knott som bits inomhus. Men Knott bits inte inomhus. Visste du hur det kände till? De två endofaga, exofaga, blodsugande insekterna-gruppen? Verkligen inte. 14:18 Och jag tycker att det är jättemärkligt. 14:22 Jag visste att det är märkligt. Den här podden är också lite märklig, men vi tar en paus nu. 14:26 Sitt med benen i kors som en skräddare raka i ryggen, händerna efter sidorna och gör tre små sidböjningar åt det ena hållet och sen åt andra sidan. 14:35 Välkommen tillbaka. Måns du sitter med en fråga redo. Jag är spänd, jag är idelöra och jag lutar mig tillbaka. Vad ska jag få lära mig någonting om? 14:42 Detta är också om djur. Jag kommer att prata om annat sen. 14:46 Men detta är också om djur. Erik skriver, hej Anders Måns. Kan du inte förmedla en minnesregel för hur man ser skillnad mellan en groda och en padda? 14:54 Så att man snabbt kan avgöra vilken av sorterna det är när man ser en. Vänligen Erik. Tack för frågan. Anders har du en minnesregel för groddjur? 15:03 Ja minnesregel har jag inte men jag vet att paddar är lite knåttriga och groder hoppar ju mycket längre. Alltså paddar tar ju bara små korta skutt. Grodarna tar ju långa språng. Jag tycker det är slående ofta paddar när man tror att det är en groda. 15:17 Okej, när man tittar närmare så är den paddan. Ja, groda. Ordet groda är nog vanligare i svenska språket. Och det är vanligare att man snackar om groda och sjunger om groda. 15:27 Små paddorna, små paddorna. Nästan aldrig. 15:30 Och varje vår, och nu blir jag redan nostalgisk, det är ett av det bästa jag vet när man går längs en damm och grodorna drar igång. 15:39 De är ju, förlåt, sjuka i huvudet så roligt det låter. 15:43 För att de är så intensiva. 15:45 Jag låter så roligt. Men hur vet du att det är grodor då? Det vet jag inte. 15:50 Det var just så man säger groda. Men då är det kanske padda. Jag tror att det groder. När vi pratar om vissa insekter här i podden, typ myggor, knott, myror, flygor, så berättar vi att det finns hundratusentals olika arter. 16:06 Så är det inte när det gäller grodo och paddo. I Sverige så finns det bara åtta olika arter av grodo och tre olika paddo. Oj, vad få! Sen har vi två arter av salamandrar som också är groddjur. 16:21 Det är liksom grodljusgänget Vilket litet gäng I somras så skulle jag flytta vedkorgen Inne i min sommarstuga Alltså i varmt det här Så flyttade jag bakom vedkorgen Stor, stor padda Och jag blev så rädd Jag tänkte först inomhus är det lite padda Det måste vara en råtta tänkte jag Men det var en jättestor padda Jag tänkte hur fan har den kommit in 16:45 Alltså paddor gillar ju när det är lite fuktigt. Varför sitter de vid brasan? 16:50 Ja, det var jättekonstigt. 16:51 Det finns bara åtta grodor. Och jag tror att de flesta är nöjda med sina namn. Åkergroda, gölgroda, lövgroda, lökgroda, långbensgroda och klockgroda. De låter tydligen som avlägsna kökklockor. Klockrodan. Namnen beskriver var de lever, hur de ser ut. Eller låter då. Klång, klång. 17:15 Sen har vi en ätlig groda. 17:18 Ja, den måste vara mer missnöjd. 17:20 Det namnet hade jag kanske inte varit så nöjd med. Varför ger folk idéer, hade jag tänkt om jag var döpt i ätlig groda. Ja, men den är väl ätlig. Ja, det är väl alla grodor. Varför ska just folk få idéer när det gäller mig? 17:36 Ja. Men sen så har vi ju också då vanlig groda. 17:40 Tråkigt namn. Eller sätter fokus på hur normal, ordinär, oorginell jag är. Supertråkigt. Det är som om en människa hade döpts till Anders Johansson. Men då tänker du Anders kanske att en vanlig roda kanske har fått ett spännande utseende att rösta sig med. Nej, det tror jag inte. Så har jag beskrivit sig. 18:01 Olika nyanser har brunt. Samma sak med paddorna. Tråkigt ifrån namnet vanlig padda. När det finns strandpadda. Grönfläckig padda. Ordet padda. 18:13 Har hettat likadant sen fornsvenskan. Som du tog en tidsmaskin tusen år tillbaka i tiden. Gick fram till någon och sa. Padda. 18:21 Ja, vi är överens. Jag vet vad du letar efter. Exakt. Och det är ett onomatopoetiskt ljudhärmande ord. Så tydligen tyckte våra förfärder och förmödrar att padda lät. Padda. Padda. Padda. Det är som gecko. Vadå? Gecko. Det låter ju gecko. 18:39 Jaha. Alla groddjur behöver vatten för sin fortplantning. Och den är fascinerande, groddjurs fortplantning. De lägger sina egna i vatten. 18:49 Jag måste bara sitta här och fundera. Jag tappar vad du sa. 18:53 Vad heter de där bufflarna som går på savannen? 18:58 Va? 18:58 Vilka? 18:59 Inte jag. Gnu? Gnu? Ja! Också Gnu är ljudhärmanden. Just det. Gnuarna säger ju... Gna! 19:05 Gna! Gna! Gna! Ja. 19:08 Finns det flera djur som är ljudhärmande? 19:10 Orangutang? Nej. 19:12 Katt? Nej. Så låter de inte. 19:17 Hund? Nej. 19:19 Ja, en vove. 19:20 Ja, en vove. 19:21 Ja, då har vi de tre. Padda, Knu och vove. 19:26 Med grodjursfotplantning alltså. Så himla spännande. De lägger sina äg i vatten. Inglen som kläcks. Har skärt fena. Simmar runt. Andas med jälar. Som fiskar. Sen tappar de sin svans. 19:42 Det hör man också i sången. 19:44 Ej havar om någon svans. Så går det inte riktigt, men okej. 19:48 Jag läste på om det här om våren så kan man ju hitta grodrom då. Det var ju alltid spännande att ta hemma i sitt akvarium. Och så får man göra. Men man måste lägga tillbaka de kläckta grunnar där man hämtar drommen. Alla grodor är fridlysta. Ja, men rommen får man lägga tillbaka de som har kläckts. 20:02 Ja, så är det. De tappar sin svans, kryper upp på land och börjar andas luft. De är nästan som evolutionen i ett djur. Exakt, en snabb repris av livets utveckling. Från kvastfening till nosörning. Från spigg till spanjor. Från sill till sendeja. 20:24 Våra groddjur har det inte lätt. 20:25 Alla tretton fridlysta som du sa. Fem är till och med rödlistade. Och detta är för att deras levnadsmiljö försvinner. Våtmarkerna dickats ut. Så är det ofta folk som äger mark vill hellre ha torrmark än fuktig mark. Så är det ofta människor som vill hellre ha torra saker än fuktiga saker. Förutom när det gäller ketchup. Och shampoo och kaffelatte. 20:47 Det ska helst vara fuktigt. Då vill man att det ska vara lite fuktigt. Men man läser ju ofta om byggen som stoppas för att där finns den grönfläckiga paddan. Då är det nog precis en av de här fem rödlistade. Ja, den grönfläckliga. Är det den? Ja, den vet jag. Den är mycket känslig. 21:02 Dessutom blir många grodor och paddor överkörda. 21:05 Ja, i min mamma och pappa sommarstuga varje vår så är det så mycket paddor så att man får sladd på bilen. Nej, verkligen. Det är jättemånga. 21:12 Man får köra zigzag. 21:13 Nej, det går inte för det är liksom... 21:17 50 per kvadratmeter. Och så här skriver SLU. Konkurrens mellan groddjuren gör också att svagare arter trängs under. Och det här tycker jag är himla dåligt av groddjuren. Kan de inte kväcka ihop sig om det här? Förväntar de sig att vi människor ska anpassa oss och de inte själva kan hålla samsälls? 21:32 Det var lite om groddjur. Minnesregeln då? Jaja, exakt. Hur ser man skillnad på dem? Okej, det kommer nu. 21:39 Grodo har slät, lite fuktig hud. De är slanka, med långa ben och är bra på att hoppa. Just det. Paddo däremot har torr, knåttrig, lite vårtlik hud. Kraftigt byggda med korta bakben och går eller kryper fram. Ja. Grodo har tänder i översäken. Det har inte paddo. 21:59 Det är svårt att se. 22:01 Men man får såklart öppna munnen lite försiktigt och kika in. Paddo har giftkörtlar i nacken. Anders om man skulle göra en film om en groda och en padda som är bästa kompisar. Alltså en live action riktiga skådisar. Vilka svenska skådisar skulle du kasta som grodan respektive paddan? Lång och slanka och hoppar. 22:25 Om jag kanske kan hjälpa dig. Grodor lägger sina egen stora klumpar. Paddor lägger dem i långa strängar. Ja, det är svårt det här. 22:34 Jag tror att Eva Röse kan nog vara grodad tror jag. Eva Röse? Att hon hoppar långt. 22:41 Men padda med någon som varkar fram sådär. 22:44 Claes Manberg? 22:45 Ja! Här är mina förslag. Groda, slätligt fuktig hud, långa ben, bra på att hoppa. Arman du plantis. 22:54 Han är väl ingen skådis? Ja, det tror jag man kan säga. Padda, går eller kryper fram, giftkörtlar i nacken, Bill skarsgård. 23:03 Det måste ju vara någon av skarsgårdsbräderna. Och Bill har ju spelat Pennywise, Nosferatu. Han kan vara en spelare bra padda. Men Kloss Malmberg var inte dumt. 23:12 Nej, det var inte dumt. 23:14 Okej, minnesgrägen då. Grodan hoppar smidig som Mondo. Paddan har korta ben som Bill. 23:21 Jag tycker mycket om det, Mons, men den var svag. Bra minnesregler. Skillnaden på groda och padda. 23:26 Skriv till fraggan. 23:27 Snabbela. Andersomans.se Det är bonusfaktan. Groder och paddar. Vill du höra något äckligt om paddar och spyflugor? 23:34 Superäckligt. Ja, det är säkert så att de lägger ägg i paddan och de är överens om att det går bra. Va? 23:42 Det var bara gissning. Det var bara gissning. Två olika sorters spiflygor. Lucilia, buffenivåra och äldre. De är parasiter på paddar. Flyghonan lägger ägg på paddans rygg. Och när larverna kläcks så vandrar de längs ryggen fram till ögat eller näsöppningen på paddan. Och där kryper de in. Sen äter de upp huvudet och hjärnan inifrån. Utan att det syns utifrån. Och paddan dör efter två, tre dygn. 24:13 Ja, så det var äckligt. Ja, jätteäckligt. Jag frågade om du ville höra. 24:16 Ja, det vill jag. Man måste också höra saker som är besvärligt ibland. 24:36 Den här podden är ju inte bara en podd där vi svarar på frågor. Den är också lite av ett diskussionsunderlag. Och när vi pratar om saker så får vi ofta... 24:51 Hej Alfons och Molgan. I succéavsnittet 220 pratar ni om att svenskan har många ordspråk och talesätt som är kopplade till skogen och att spanskan har en mängd som är kopplade till tjurfäckning. Vilket ni antar svenskan saknar helt. Jag har alltid trott att talesättet att se rött kommer från tjurens reaktion på det röda skynket som matadorerna retar tjuren med. Stämmer det att talesättet kommer från tjurfräktning? 25:22 Om inte, vad kommer det ifrån? Vänliga hälsningar. Hör det god! 25:28 Just det. Och det här är lite lurigt faktiskt. Det här att tjurar blir uppretade av röda skynken det är ju en faktoid. Just det. Tjurar är färgblinda? 25:38 Nej. Det är också en faktoid. Jaha. Tjurar ser färg. 25:42 Ja. Men de har svårt att se just... Rött. Är de röd och grön färgblinda? Pratar de gröna skinken? 25:50 Förmodligen mer i alla fall. För nötkreatur har bara två sorters tappar. Som är känsliga för blått och grönt. Så de kan skilja på färre färger. Så de kan skilja mellan hö och halm? 26:03 Ja, det kan de ju. 26:04 För halm är ju lite grönt. 26:05 Det kan ju vara bra att kunna skilja på. Absolut. Men de har svårt att se just rött. Vi har ju tre sorters tappar. Det är gröna, blå och just det röda. 26:15 Så det är inte den röda färgen som gör tjurarna arga. Det är det här viftande skynket. Och att det står en jävla idiot i lustig hatt och vifta med något precis framför dig. Ja, det som gör dem mest arga är nog förmodligen varken hatten eller skynket utan det faktum att de har ett antal spjut i ryggen. Det här lärde jag mig då på Lunds universitets hemsida Sofysiologi. Att se rött, kommer det för tjurfäktning då? Vad tror du Måns gör eller nej? 26:41 Alltså man kan ju också bli röd i ögonen när man har sovit lite. Och då är man ju på dålig tumör, då är man irriterad. 26:48 Och att se rött kan ju vara lite att man blir arg, lättirriterad och arg. Man vet inte riktigt, men man tror att det kan komma därifrån. 26:58 Det här finns ju i engelskan, to see red. Det finns även i franskans, voir rouge, som betyder samma sak då. Och den vanligaste förklaringen jag hittar på nätet och på de olika språkforum, det är att se det ut kommer från tjurfäktningen. Men jag hittar också både engelska och franska språkvetare som har andra teorier. 27:16 Det kan ha kommit från militären. Det rött är en symbol för en förestående strid. Dags för strid, vi visar rött. Det kan komma från det vanliga, alltså färgen röds symbolik. Alltså rött är väldigt vanligt att använda som en symbol för fara och läskiga grejer. 27:34 Och inte alls otroligt, lite vad du är inne på. Det kan komma från mänsklig fysik. 27:40 Människor som blir arga blir rödögda. De blir röda. Röda, ja. Ilska innebär ju högt blodtryck. Man rådnar och även till viss del akat tryck i ögonen. Man kan bli lite röd i ögonen när man blir arg. Och engelskan har ett uttryck som påminner om det här. The red mist. Känner du till? Nej. The red mist är ett idiom för ett plötsligt tillstånd av okontrollerbar ilska. Man får som en röd dimma som tillfälligt skymmer en persons omdöme. 28:12 Så det var lite oterkoppling på vad vi pratade om härom veckan. 28:14 Ska vi ta en fråga till? För några avsnitt sedan så hade vi en Charmix-special. Kommer du ihåg om det var du eller jag som höll i den Anders? Jag ska fundera. 28:24 Det var jag. Och våra lyssnare. De kan inte få nog. Så här skriver Boel. Hej, kan Måns lite snabbt prata om benpåslin? Vad är grejen med det? Tacka tacka Boel. Spännande fråga. 28:37 Ja, jag klippte ju den specialen och du nämnde inte ens benpåslin. 28:40 Eller hur? Det fanns inte plats, jag hann inte. Och benporslin är ju faktiskt mitt favoritporslin. Det är väldigt hållbart, smakerade supertunt. Och då blev det nästan genomskinligt. Har en underbar lyster. Men varför heter det benporslin? Och vad är det gjort då för lera? 29:00 Det här vill jag ju veta mer om. Benporslin, Anders, tror du att det är för att... Att det heter så här för att det var lika vitt som de engelska aristokratdamernas ben under den viktorianska eran. Ja men kanske. Eller tror du att det är för att man blandar in aska av brända ben i leran? Ja det skulle kunna vara också. Eller för att man bara fick dreja benporslin med fötterna. 29:27 Lite som mun och fotmålare. Nej det tror jag inte. 29:30 Är det något av de här som stämmer? 29:32 Ja. Ja, nej men då tror jag det här på mitten att man blandar in aska. 29:35 Det är rätt. Benpusslin heter som det gör eftersom man blandar in aska från brända djurben i läran. Minst 35 procent. Oj, det är mycket. Ja. 29:45 Sissi har skickat in en annan käramikfråga. Hej Anki och Monki. Hej. Det snackas en hel del om bly. I älgre keramik och porcelin. Och att man ska undvika att använda det. Hur farligt är det egentligen på en skala? Kommer jag dö i blyförgiftning om jag dricker mitt kaffe i en gammal kaffekopp? Tack och hej Sissi Malmö. 30:02 Jag har lärt mig att kristallglas är lite bly i. Och det får man inte ha nu för tiden så att den där gamla typen av kristaglar som klingar så härligt, den tillverkas inte längre. 30:12 Du kanske har lärt dig det i podden Frågan och så måns. Nej, det har jag faktiskt lärt mig av min före detta flickvän mamman till mina barn. Jaja. Men hon kanske har lyssnat på podden Frågan och så måns. 30:26 Frågeställar Sissi, det stämmer att man ibland använde bly i leran och oftare fram till 1990-talet hade bly i vissa glasyror för att de skulle bli blanka och färgstarka. Och det här var ju såklart superduperduperdåligt för de som jobbade med det. På keramikforum så läser jag en riktigt skräna. Det var tydligen så att förr när man använde mer bly i glasyrorna Och dessutom lät barnen stå och röra i blygrytan. 30:57 Så fick en keramiker som kom i slagsmål eller dödade någon annan lägre straff. Just för att en keramiker var aggressivare än andra på grund av blyhanteringen. 31:09 Nej, det här köper vi inte va? Så här läser jag och jag vet inte om det är sant. 31:14 Nej, det är en skröna. Men det kan ju inte ha varit nyttigt att andas in bly hela dagen. 31:19 Nej, de dog väl som flugor på ett fönster när hösten kommer antar jag. 31:25 Men behöver man då vara orolig för att använda ett gammalt porslin? Får jag gissa? Nej. Ja, är det rätta svaret. Så här skriver Gustafsbergs porslinsmuseum. Om din service är i gott skick ska du kunna använda den. Är ytan på tallriken blank och fin bör ingen bli utfällning skett. Är ytan däremot matt, porös eller utfrett bör man avstå från användning. Generellt bör man vara försiktig med krakulerat eller skadat gods. 31:51 Maria Virtanen. Känner du till henne? Nej. Hon är expert på Finska Livsmedelsverket. Ja, ja. Och hon påpekar... Har du läst på Yle? Ja, ja. Ungbart, ja. Hon påpekar att man bara ska använda keramikopåslin som är tänkt att användas till livsmedel till mat. Förstår du? Ja, du ska inte hälla saften i en blomkruka till exempel. Nej, och man har ävt ett gammalt färgglatt fat av en fasta som turistade i Grekland på härliga 60-talet. Och blev ihop med någon på Mykonos. 32:23 Jag vet inte, det här vet jag ju bara. 32:25 Stefanidis kanske? 32:26 Ja, och köpt en souvenir. Ett stort färgglatt keramikfat som skulle sitta på väggen. Ja, ja. Använd då inte det att ha pastasallad i på studenten. Är du med? Ja. Så berättar Merga också att sura saker löser ut blyet lättare. Citat. Syrande mjölkprodukter, inlagurka, lingon, vinbär. Några exempel på sura saker man inte ska ha? Jag plockade vinbär för några veckor sedan och gjorde vinbärskylt. 32:54 Ja. Vad god den blev alltså. 32:57 Men helvete vad socker man hör i. Det var ju bara vinbär och socker, det var det. 33:02 Och precis som du sa, även i kristallglas kan det finnas bly. Och för något år sedan så pratade jag om detta. Och då sa jag så här smart! 33:09 Man kan dricka ett glas vin ur ett kristallglas utan att ha som helst problem, utan att oroa sig. Men man bör kanske inte förvara ljus eller vin en längre tid i en bägare eller i en karaff av kristall. 33:22 För då kan blyet börja lösas. 33:25 Ut! 33:25 När jag läste på om detta så hittade jag en artikel i Råd och Rön om andra gamla saker man bör undvika att köpa på Loppis. Ja. Och det här fångade ju mitt intresse. Från den här artikeln? Ja, den är från nyligen alltså. Första grejen här, det är ju ingen superchock det här, men det kan ge dig en chock. Trasiga elprylar. 33:47 Och gamla elfilter som kan ge elchocker. Är du på Loppis ser en gammal elfilt som kan ge dig en elchock. Vad gör man då Anders? Nej då står man över. De fortsätter gamla självlysande saker. Det här har vi också pratat om. Ja de kan innehålla radioaktiva ämnen. Exakt. Visare på klockor men även kompasser och mätare och kikarsikten. 34:07 Och spännande. Gamla antimalbehandlade ullfilter. Ja! 34:14 Jag fick ju såna här röd-orange randiga filtarna som är så populära. Vad heter hon? 34:20 Viola Gråsten heter designern, tillverkaren heter Tidstrands. 34:24 Ja, och de var försiktiga med dem. De innehåller arsenik, läste jag. 34:29 Det sitter en lapp på dem. Och på lappen så står det varaktigt malsäkrad. Mothproof for life med det fantastiska mittin. Jaha. Och mittin är inte arsenik. Men det är en variant av en lite mer känd bekämpningsmedel som heter DDT. 34:50 Jag är ju uppvuxen i princip på en sån filt. 34:52 Ja, det förklarar ett och annat. 34:55 Så här säger jag toxikolog Sabina Littens-Karlsson på Kemikoljeinspektionen. Man kan ha en sån här filt hemma som ingedningsdetalj. Man kan pilla på den, skaka på den, smeka den. Man ska undvika längre hudkontakt. Och att man kanske inte ska låta barn ligga och leka och suga på de här filterna som innehåller det. 35:15 Allt det här, om du tittar i mina föräldrars familjealbum, de gamla bilder på mig, som Viola Gråsten-filter ligger och leker och suger och äter på den. Men de visste inte bättre. 35:25 Det är tredje gången i dag jag nämner Inger och Roland. 35:29 Men de är på Åland nu, så de hör inte det här. 35:31 Nej, nej, på Åland kan man ju inte lyssna på. Vi går vidare. Kokolo, kokolo, kokolo. 35:48 Vad härligt det är att göra poddmåns. Ja. Och du har ju haft och pratat och återigen nämnt din stora special om keramik. Mm. Och det är ju härligt när vi har en liten special då och då. Hej Ankan och Måsen. Jag såg ett långt, brunt litet djur i trädgården häromdagen. Tänkte direkt, det där är en iller. Sen funderade jag på om det kanske kunde vara en mord. Eller? 36:11 Kan ni inte reda ut skillnaden mellan alla våra morddjur? 36:16 Bonushistoria från våra lyssnare. För ett antal år sedan hemma hos min mamma i Hörby plockade vi upp ett gratisblad som kom till brevlådan. Ni vet ett sånt med lite lokala annonser, reklam, minnesrunor och gratulationer. Och insändare. Bland insändarna fanns en liten ruta med frågan Har du iller? 36:35 Samt telefonnummer. Inget mer. Min mamma är som hon är och ringde upp för att svara nej på frågan. Hon ville också väldigt gärna veta vad människan skulle ha en iller till. Men det ville gubben inte svara på. 36:49 Tack för att du håller mig i sällskap i livet. 36:52 Vänlig hälsning. 36:54 Ja, vänta. En kliffhängare. Anders Vendoblad här. Uttern. Uttern. 37:00 Outen, vi tackar för den inblicken i din mammas kärna. Och vi tackar också för frågan. 37:05 Vi fick en annan fråga och det är varför alla sådana där djur är avlånga. Ja, det vet inte jag. Varför de inte är bollformade till exempel. Alla är avlånga. Mink, utter, iller. De är avlånga, ja. Grävling, alla är avlånga. Det kanske kommer i specialen. Nej, just det kommer till mig inte. Så det kan jag redan nu säga. 37:23 Vet du varför mårdjuren så gärna är avlånga? Skriv till Fraga. Snabbela andaskomans.se Ut. Uttern, dessutom fiffig underskrift när det ska handla om morddjur. Uttern är ju ett... Är det inte ett morddjur? Jo, är bäveren ett morddjur, Måns? Nej, jag tror inte det. Nej! Är det en gnagare? Ja, det är en gnagare. Att kalla en bäver för en mord, det är som att kalla en trombon för en raggsocka. 37:46 Trams, trams. 37:47 Det gör man bara inte. 37:50 Mordhunden då? 37:52 Är den en mord? Nej, jag tror inte det heller. Nej, mordhunden är ett hunddjur. Hör ihop med varg och räv. Det är det gänget. Och då blir frågan till dig, Måns. Kan du vara morddjur? Vi har nio stycken. 38:05 Se hur många du kan sätta. Det blir ett litet tut som initierar tävlingen. Kan Måns minst fem av våra morddjur? 38:13 Oj, oj, oj. 38:15 Utter, djärv, grävling, mink, iller. Ja. 38:23 Ja, nu börjar klockan ticka ner och snart. Mord. 38:30 Ja, det är bara två kvar. 38:33 Jag kommer inte komma på dem. Grävling. Det har du sagt. Det är ändå sju av nio. Det tror jag inte många gör. Du har missat hermelinen. 38:42 Och du missar vässlan 38:45 Hur kunde jag missa vässlan? 38:46 Det är en liten special alltså om våra svenska morddjur. Och jag tänker att vi kör alla nio från största till minsta. Vilket är vårt största morddjur, Måns? Nej, men det kanske är morden. Nej, bang! Det är djärven. Ja, såklart. Ja, det är Sveriges största. Till och med världens största morddjur. Jaha. Och den logiken, alltså om något är världens största, då är det ju Sveriges största. 39:08 Ja, ja. 39:09 Den logiken följer alla i världen utom sporten. 39:14 Man kan ju vara världsmästare, men då är man inte per automatik svensk mästare. 39:19 Nej, okej. Men om man har världsrekord i till exempel kulstötning, då har man också svensk rekord i kulstötning. 39:26 Och man har också personbästa. 39:30 Ja, men man kan vara världsmästare och så kommer det någon annan jävel att bli svenskmästare. Ja, orimligt. 39:36 Järven, inte jättestor ändå. 39:39 Allt måste ju sättas i proportion. Duplantis hoppas 6,31. Det är ju inte så högt. Som en groda. Jämfört med till exempel Kåknästornet. Men för att vara ett hopp med hjälp av pinnar är det jättehögt. 39:53 Så djärven är ju stor för att vara måddjur. En djärv väger ungefär som en mellanstor mikrofågsugn. Medan 8 och 18 kilo. Det är stort för att vara mådd. 8 och 18 kilo. 40:02 Hur gammal är ens barn när det väger 8 till 18 kilo? 40:07 Är det en sjuåring? Nej, en sjuåring väger ju inte åtta kilo. 40:11 Är det en fyraåring? En fyraåring kanske. Du som är förälder och har en fyraåring just nu. 40:16 Skriv till oss hur mycket din fyraåring väger. Vi behöver inga personuppgifter eller så. Nej, nej, nej. Min fyraåring väger, det räcker så. 40:25 Du kan skriva i... Du hämner ska den. 40:26 Eller på ett vykort. Det går också jättebra. 40:30 75-85 cm utan svans 75-85 cm utan svans Ungefär 20-25 cm svans Fram till slutet av 60-talet Skottpeng på djärv Skjut en djärv Och så fick du en peng av staten Men då 1969 Fridlyst. 40:50 Gick från skottpeng till fridlöst bara i en sån vändning. Och djärven brukar ju beskrivas som väldigt blodtörstig. Men den äter mest kadaver. Ofta djur som lodjur har dödat men inte käkat färdigt. 41:03 Är det som en Disneyfilm att de liksom jagar i par. Att de är bästa kompisar. Lodjuren och djärven. Och drar runt och hittar på bus. Och sen så äter djärven upp lodjurens rester. 41:14 Nej, på slutet är det rätt. Att jag även äter ofta upp bloddjurens rester. 41:19 Och skynda såna. Nej. 41:23 Själv kan den fånga fåglar. 41:26 Men en djärv kan faktiskt döda en ren. Men det är inte vanligt alltså. Kan en djärv döda en fyraåring? Det kan den förmodligen. 41:36 Mitt bästa djärvfakta vet du vad det är. Det var en studie från 2012 som visade att djärvar har väldigt svårt att överleva utan tillgång på kylskåp. 41:46 Jo, i naturen. De är inte så bra jägare, de måste spara mat. Och då hittar de sätt att frysa in den i naturen. Hittar ställen där det är kallt, bäddar in mat i snö och så får det lägga in i snö. Så de äter inte på sommaren? Jo, det gör de. Men de sparar också mat. Får de äta sparad mat och kadaver och sånt? De måste ha tillgång till kylskåp i naturen. Det är därför inte järvarna finns söderut. Jaha, för det är för varmt. Ja, det var det största. Vi lämnar järven där. Näst största morddjuret Måns, vad tror du? 42:14 Ja, men det tror jag på mord. Nej, det är grävlingen. Jag behöver inte beskriva hur en grävling ser ut. Nej, de är stenharda. Det låter boom när man kör över dem. 42:25 Att beskriva en grävling är lika vettigt som att beskriva en tubsocka. Alla vet hur det ser ut. Vi har ju också pratat mycket om grävling genom åren. Nej, de biter inte fötterna tills det krasar. Du behöver inte ha äggskal i stövlarna. Allt det där är factoider. Man kan till och med ha dem som husdjur. 42:41 Ja, det är inte att rekommendera. Du har gått igenom det. 42:44 De kräver mycket mark och de bits. 42:46 Jag har ju också försökt intervjua en som har och jag har mejlat och ringt och lämnat meddelande och mejlat och mejlat och han hör aldrig av sig. 42:55 Nej, han har förmodligen fullt upp med att sätta plåster på fingrarna. De bits som fan. 42:59 Ja, men att de är jättegoda och härliga men när de leker med en så bits de för hårt så det börjar blöda. 43:07 Men grävlingen är ju det mordyr som man förmodligen ser oftast live. 43:11 Fast döda oftast. Ja, jag ser dem också ganska ofta live-levande. Det finns ungefär 300 000 grävlingar i Sverige. Alltså det finns lika mycket grävlingar i Sverige som det finns Malmöbor. 43:21 Och det är ju förvånande hur ofta man träffar någon från Malmö jämfört med hur ofta man träffar en grävling. 43:27 Ja, det kan kanske ha att göra med att du bor i Malmö. 43:31 Ja, men generellt alltså, nu lever ju inte Malmöbor i gryt i skogen. Nej. Malmöbor får man ju inte heller ha som hundsdjur, så där har du en skillnad till. Ja, det finns många skillnader. Ja, grävlingen uppfattas väldigt olika världen över. Du vet barnboken, det susades även. Ja. 43:45 Ja. 43:46 Där är grävlingen vänlig. 43:48 Vis. Fantastiskt. 43:49 I Bamse, familjen Grävling. Det är det snälla grävlinggänget. I Frankrike är det en förelämpning att bli kallad för grävling. 43:58 Och i USA är grävling ett sätt att beskriva ett beteende som är irriterande. 44:04 Ja, det finns ju olika sorters grävlingar. Och the honey badger. Ja, det är en arg. Den är ju det hårdaste djuret i världen. Och den är ju lite ättrig. Ja. 44:14 Här kommer tredje största mårdjuret, vad tror du? 44:17 Mad. Nej, där har vi uttern. 44:21 Uttrar känner folk till, de simmar, de är söta, de käkar fisk och groder och sådana grejer. Så vi går vidare på det lite svårare, det fjärde största mårdjuret, vad tror du? Mad. 44:31 Skogsmården. 44:33 Yes. 44:33 En grej som jag har hört om skogsmård. Det är det här att den fångar höns. Och sen suger de ut allt blod ur hönorna. Alltså de äter inte hönorna utan de dricker bara blodet. Som en vampyr. Ja, stämmer det här? 44:47 Jag tror inte det. 44:48 Ja, är fel svar. Nej, det är ännu en mordfaktoid. Ännu en. Skogsmård, eller som den ofta kallas. Mordfaktoid. 45:00 Ser ut lite som en hund. Stor äckorre med långa bagben. Den ser snäll ut. Den har väldigt stora ögon. Brugläsande päls och en gräddvit strupe. Den har större ögon än andra morddjur. Och stora ögon gör att den uppfattas som vadå Måns? 45:16 Söt. Och den är ganska vanlig. Det finns lika många skogsmåldar i Sverige som Jönköpingsbor. Cirka hundratusen. Och det kan jag säga. Jag har mött noll måldar i mitt liv. Men Jönköpingsbor. 45:30 Jag kan inte gissa jättemånga gånger. 45:32 Om jag tittar på karton över Sverige. Var folk lyssnar på den här podden. Väldigt många lyssnar i Jönköping. Hej hej. 45:41 Är skogsmålden eller mården väldigt bra på att klättra i träd? Alltså? Väger bara som max två liter mjölk. 45:49 Alltså två kilo? 45:50 Ja, men den dödar stora djur. Som älja? Nej, men äckorrar, harar, men också fåglar. Käkar insekter också och en del bär. Sen har vi femte största mårdjuret, vad tror du? Nej, säg det bara. Det är stenmården. Nyligen invandrad, troligen från Danmark. Där är den vanlig. Lär finnas en mindre population i Skåne. Sen 2018 bara de har såg den för första gången. 46:10 Då är det en invasiv art. Ja, nej. Den kanske har funnits här förra. 46:14 Jaha, den har funnits här och blivit utrotad och nu är den tillbaka. Den ser väldigt mycket ut som en vanlig mård men den är vit i botten, alltså på undersidan. Magen, buken. Och käkar samma sak om skogsmården typ. Mysigt att ha ett nytt mårdjur tänker många kanske i Sverige. Nej, den lever gärna nära människan och bor gärna på husvindar. 46:36 Va? Så den är ofta illasedd i Danmark och Tyskland för den käkar gärna upp och skadar husens isolering. 46:42 Varför äter den isolering? 46:44 Nej, den skadar isoleringen. 46:46 Ja, flyttar under. Så den har ett par boder antagligen. 46:50 De blir mindre och mindre fjärde minsta nu då. Vad tror du? 46:54 Mink. Ja! Snyggt! 46:58 Färgen, samma som på tanter som inte fattar att det är skämmigt att ta på sig en minkpäls. Brun. Mökbrun. Har en liten vit fläck på hakan. Den liten väger typ bara ett kilo. Likna en liten äckhåre fast ändå gör den inte det alls. Och det här är ju ett djur som då inte ska finnas i Sverige egentligen. 47:14 Ja, den tog sig till Sverige från USA i just syfte att producera minkpäls. Men sen har den rymts och de har släppts ut och allt möjligt. Och de klarar sig väldigt bra här. För bra. Den simmar väldigt bra så den käkar upp mellan fisk och grod och öd. Äter markhäckande sjöfåglar. Minken betraktas därför som en invasiv och främmande art. 47:33 När jag var liten så hade vi höns på gården. Och vi hade en å som flöt förbi. Och ibland så kom minken på besök i hönshuset. och då var det ganska otrevligt för då dödade den alla höns och åt kanske en så då var det lite sämre än när räven kom på besök för dödade den en hön och åt den 47:56 Men söta är de. Oh ja, inte på tanter dock. Sveriges tredje minsta mårdjur. Illon. Ja, nu börjar du sätta dem rad på rad. Tycker du att specialen börjar bli för lång? Nej. Hur ser man, Måns, skillnad på en iller och en mink? 48:11 Om du skulle göra en film om en iller och en mink. Vilken skådde skulle du kasta som iller och vilken skådde du kasta som mink? Alltså, de är ju väldigt lika alltså. Ja. Det är kanske två av Skarsgårdbröderna. Ja, det måste bli det. Bill och Sebastian. Bill och Sebastian. 48:28 Jo, illen ser ut som en mink. 48:30 Fast den är liksom sådär vit runt nosen och vit runt ögonen. Alltså väldigt, väldigt, väldigt söt. Just det, nu ser jag det framför mig. 48:39 Du kan dessutom ha sett den här med sin kompis när du växte upp. Den är nämligen poppis att ha som just husdjur. Och den kan nästan bli rumsid. Ja, nästan. 48:50 Människorna har haft illrar som tomhjur i tiotusentals år. De har använts för att spåra, fånga kaniner och råttor. Tipsar till Nienland lite här. De trist mycket bra i sällskap med hund och katt. 49:02 Men är inte lämpliga att ha tillsammans med kanin och fågel. Och små knagare. Eftersom dessa räknar till illerns naturliga föda. Så det är ett litet tips. Har du en jättedyr pappegoja, köp inte också en iller. Det finns ju många djur man inte ska ha samtidigt i samma rum. Krokodil, pojkskout, inte i samma rum bara. 49:24 Idivilda är de vanligaste i södra Sverige. Och då är vi framme vid Sveriges näst minsta mårdjur. Den är svår, den glömmer man lätt. 49:31 Jag har redan glömt den. Jag har ju vässlan kvar, det vet jag. Men det kan vara det allra minsta. Ja, hermelinen. Den är väldigt liten alltså. 49:40 Den väger för att du ska få en känsla som en pocketbook. Käka råttor, men även småkaniner. Långsmal, korvig, kroppsbyggnad, korta ben, smöron. Hermelinens stora grej. Den ändrar färg. På vintern när det blir snö? Ja, vit. Och sommaren brun ovantill, vit på undersidan. Man vet inte hur många det finns i Sverige, men det finns i hela Sverige och är inte utrotningshotad. Då är vi framme vid Sveriges äntligen minsta morddjur. 50:06 Vässlan. Ja, vässlan. Vad säger man? Snabb som en vässla? 50:10 Ja, ville vässla. Vässlan påminner om en hermelin, fast den är då ännu mindre. Den finns i hela Sverige utanpå Gotland. Det finns tre typer av vässlor. Det är småvässla, snövässla och dvärgvässla. Det som skiljer dem åt är att de har lite olika färg på pälsen. Dvärgvässlan som lever i de svenska fjällen är världens minsta rovdäggdjur. 50:31 Wow, så vi har i Sverige både världens största måddjur och världens minsta rovdäggdjur. Hur liten? 50:40 Den väger 25 gram. Nej! Det är knappt en decimeter lång. 25 gram? 50:46 Ja, och det är lika mycket som, jag har googlat lite för att få en bra jämförelse, det är lika mycket som en grön sparris. Hur kan ett så litet djur döda andra djur? 50:58 Jo, vässlan dödar sina byten med ett bit i nacken. En liten sparrig som går fram och byter knagade småfåglar, insekter och även groder och sånt i nacken. 51:09 Sen finns det ju en ganska stor nackdel med att vara sådär liten. Jag läser ett citat från djursajten. Inget annat rovdjur i Sverige har så många naturliga fiender. Räv, ugglor, rovfåglar och katter är främsta hoten. Och en rolig grej också med att vara sådär liten. Smådjur har ju ofta väldigt hög ämnesomsättning. 51:29 Så vässlor som är sådär små måste äta väldigt, väldigt, väldigt ofta. 51:34 En engelsk studie visar att en fullvuxen hona åt 220 smågnagare på 90 dagar. Oj, så över två om dagen. 2,4 smågnagare om dagen. 51:46 Och det här kräver då att det finns gott om bytesdjur. Och det är inte alltid det finns det. En vild vässla har ungefär två procent chans att överleva längre än två år. I fångenskap så blir de nästan alltid ungefär tio år. 52:01 Där har de Sveriges alla nio måddjur. Bara i podden Fråga Anders och Måns. Det var allt vi hade att bjuda på idag, Måns. 52:08 Får jag fråga? Ja. Har du en favorit bland de här måddjuren? 52:12 Här med linen. Vi är tillbaka som en vecka på onsdag, en repris. Skriv fler frågor till nästa lördag. Och det gör du till adressen... 52:21 Vi tackar för uppmärksamheten och säger ha det så bra. Puss och kom!