Militärhistoriepodden

00:00 Militärhistoriepoddens Peter Bennesved gästar historia nu för att berätta om bomberäderna som förändrade kriget. På några få decennier gick flygbombning från handsläppta bomber till massiva anfall som kunde ödelägga hela stadsdelar. Från Karlsroen 1916 och Rotterdam 1940 till brandstormen över Tokyo 1945. När blev civila en del av krigets mål? Och kunde bombningarna verkligen avgöra kriget? Hör hela berättelsen i historia nu som finns där poddar finns. 00:39 Bland annat så berättas då om de här japanska kaptenarna som ska stå där helt stelt och vänta och bara genomföra den här manövern. De vet att elden kommer ju hela tiden när som helst kan de slås ut. Det är flera skepp som får svåra träffar också. Någon kapten ska tydligen ha stått och spelat flöjt för manskapet under den här tiden. Bara för att liksom så här lugna sig själv och lugna alla andra på bryggan då. Och det här var en del av den här Seist då, att en del av den här Bushido-andan. Att man får inte visa, uttrycka oro eller skräcken för de här situationerna. 01:13 Att man ska bara möta den liksom head on. 01:26 Militärhistoriepodden är podden om krig med människor och samhället i fokus. Programledare är Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet och Peter Bennesved, doktor i idéhistoria. 01:41 Podden ges ut av förlaget Historiska Media. Stöd gärna i MO-podden via vårt swish-nummer 123-610-7668. Märk betalningen med MO-podden. 02:00 Välkomna till Militärhistoria-posten. Jag heter Martin Nordstedt. 02:04 Och sen det här är Peter Bennesved då. 02:07 Idag ska vi faktiskt köra ett avsnitt om det ryska japanska kriget 1904-1905. 02:15 Idén till det här, åtminstone vad det kommer an på mig, det kom faktiskt från en student i Åbo som jag hade vid tillfälle för några år sedan som kom fram och frågade Skulle ni inte kunna göra ett avsnitt om ryska japanska kriget? Så här kommer det! 02:30 Och då kan man väl säga först, vi skulle kunna börja i den enda faktiskt, varför är det så att ryska-japanska kriget på många sätt faktiskt är lite bortglömd i den militära världshistorien? 02:43 Ska du kunna börja där tycker jag? 02:44 Ja, men är det inte för att... Jag tänker att det liksom överskuggas av första världskriget egentligen. Vilket egentligen är ett märkligt för att alla element som... Eller många hävdar ju att många element som finns i första världskriget också finns i nyska ponskriget. Och det var ju ändå ett krig som väldigt många människor engagerades i direkt efteråt. Det skrevs mycket böcker, flera volymer om... Om detta och alla hade militärattaché där och det sågs som en väldigt avgörande punkt i historien under den här tiden. Men det är liksom bilden av första världskriget tror jag som har överskuggat allt det här. 03:18 Sen kan det ju vara en enkla förklaring att det sker väldigt långt bort. Och att man ju ofta, som det har varit i europeisk synvinkel, så saker som har hänt, till exempel amerikanska inbördeskriget, att militärerna var inte, åtminstone inledningsvis, inte särskilt intresserade av det. Och att man har det hela tiden, det här att man använder det där borta, man kanske såg nedlåtande på japanerna också. Och att vi kanske i efterhand inte uppfattar att det här var betydelsefullt. 03:44 Fast ändå ska jag säga så här att någonting som man också har tagit med sig om det här kriget är ju att det också blir ett slags internationellt mediadrev kring det här kriget. Att det blir just trots att det är så långt bort att det faktiskt får väldigt stort genomslag. Och kanske framförallt har väl det här med, som vi ska prata om, den här Östersjöflottan. När den ryska Östersjöflottan påbörjar sin seglats till Stilla Havet så blir det här som ett slags mediaevent. 04:11 Och det omgärdas om man sa kontroverser och skjuter på oskyldiga fiskar och lite allt möjligt. Så jag skulle vilja delvis motsäga att det blir väldigt känt, men du har säkert rätt också att avståndet är... Eller så är det som det ofta är, att det är samtidigt en stor betydelse som du säger. 04:30 Men att vi i efterhand... 04:33 100 år efter, 150 år efter, under 20 år, så har vi inte samma intresse för det. Så kan det säkert vara. Men nog om det, man kan väl konstatera att kriget får stor politisk betydelse i och med att det ju faktiskt triggar att sätta igång den första revolutionen i Ryssland. Och det är ju också... Som jag tycker vi kan komma in på och börja resonera kring krigets ursprung. Det har ju väldigt mycket att göra med Japans framträdande som världsmakt måste man väl säga. Finns det stor makt borta i Sydostasien eller Nordostasien kanske man ska säga. 05:04 Och där man ju på allvar börjar att utmana i det här fallet nu då Ryssland. Och det som ju sen kommer bli den stora utmaningen där man ju faktiskt går bet utmaningen mot USA sedan under andra världskriget. Och att det har pågått krig i Kina som ju avslutat 1895. Och att i den där freden så får Japan då tillgång till, för det första Korea. 05:28 Men... 05:30 Man får också av kineserna tillgång till den här flottbasen Port After. Som ligger inne i Gula Havets inbuktning på en udde. Som norr om Korea. Men som ansluter det som har mancheriet. Och i mancheriet kontrollerar Ryssland. Så här har vi konflikten. Det är imperialism. Och ryssarna som vi trängar fram kontrollerar mancheriet. De håller på att bygga sin transsibiriska järnväg. För att de framtida Vladivostok. Och här har vi den ursprungliga konflikten, att Japan vill åt det här. 06:03 Jag kan tillägga några grejer här. Det japanerna vill ha, det är ju delvis av historisk hävd som har intresserat sig för Korea, men man vill också intressera sig för deras naturresurser. Japan är ganska isolerat och de har svårt att försörja sin egen befolkning och bli beroende av import. Så därför går ganska tidigt så ser man Korea som en möjlighet att expandera. 06:24 Och samtidigt ser man likadant på mancheriet. Det är ett ganska lågt utvecklat område men det finns mycket gott om naturresurser. Och där tänker man sig då att man skulle kunna utnyttja den i exporten. Och grejen att Port Arthur är ju egentligen porten ut där. Det är ju så den hamnen egentligen där resurserna från mancheriet då kan forslas ut. Och en annan viktig sak här som vi inte får glömma bort är att Port Arthur och den här hamnen dels är den skydda men den är också isfri. Vilket gör stor skillnad för ryssarna. De har ju sin hand upp i Vladivostok som ligger strax norr om den kinesiska gränsen mot Ryssland. 07:00 Och den transsibiriska järnvägen norr, men den fryser igen på vintrarna. 07:06 Så då bygger man den här rälsen och det är intressant att de försöker manövrera ut den kinesiska... 07:14 Vad kan man kalla det? Regeringen. Den kinesiska regimen i den mening den finns. 07:20 De är ju väldigt decentraliserade och har väldigt svårt att hävda sig i det internationella sammanhanget här. 07:27 Tjejsarmakten är ju gungning i Kina. Ja, precis. 07:31 Och man manövrerar ut den här kejsarmakten i princip och ser till så att man får möjligheten att bygga den här järnvägen som går ner till Port Arthur. Den här manchuriska järnvägen. Och detta retar ju japanerna något fruktansvärt. För det innebär ju också att de kan ta ner trupper vid den här vägen. Den har också ett stort militärt värde och inte bara handels- och ekonomiskt värde så att säga. Och det finns också en uttalad idé här nu från ryskt sociokulturellt håll att man ska då civilisera den här regionen. 08:04 Vilket går precis tvärsen mot vad japanerna vill som snarare ser sig själva som arvtagare av någon slags hegemonisk situation här i Asien. Så de konkurrerar ju om detta. Samtidigt så provocerar ryssarna då genom att uppvakta den koreanska kungen och skicka dit militära instruktörer och annan diplomater och försöka liksom Manipulerar dem i en rysk intresse sfär. 08:31 Så det finns mycket sånt här och någonting som är väldigt problematiskt för japanerna är det här fredsslutet i det här sino japanska kriget. Där man får då egentligen, i första skedet så får man ju faktiskt hela Ledong halvöen där portalt är linker. 08:48 Och det kan man ju säga att Ledongprovins och Ledong, precis, det är viktigt. Jag tror då faktiskt att lyssnarna nästan måste titta på en karta under det här avsnittet eller i efterhand för att det är svårt att hänga med. Men det jag tror du är ute efter här är ju att de här stormakterna går ju in. Och faktiskt lägger sig i den här kinesiska, japanska uppgörelsen. 09:08 Och där är ju Ryssland en av parterna, men också faktiskt Tyskland och Frankrike. 09:13 Den kallas för drajbunden, trepakten, trepaktsinventionen. Och då tvingar man egentligen, man hotar med att om inte Japan lämnar sina anspråk på den här Leodong-halvön så kommer de här stormakterna då gripa in med de medel som man anser vara viktiga. Det är i princip ett krigshot och japanarna backar här. Så att trots att de vinner det här kriget så får de inte den tryggheten som man då upplever att man förtjänar. Trots att de vinner alla slag mot den kinesiska kejsarmakten och sådär. 09:48 Så det pyr mycket här. Och det ska väl återspeglas ju också i fredslutet efter rysk-japanska kriget. Det blir en lite liknande situation delvis. Men man kan ju observera också att Att de här pengarna som betalas ut i ett skadestånd till Japan efter sin japanska krig. Det går ju direkt ner till den japanska flottan. Så sedan 1895 då fram till 1905 så har man ju gott om tid att bygga upp och gott om resurser. 10:19 Och bygga upp en helt ny stilla havsflotta som ska dominera det här området också. 10:25 Och de lånar pengar från Ryssland. 10:30 Men jag tycker att jag skulle kunna säga så här. Det anknyter också till en gammal tanke från de här västeuropeiska makterna eller egentligen europeiska makterna då. Och den är ju att man vill ha en öppen dörr i Kina. Det är ju från den gamla liksom imperialistiska tiden. Vi har ju faktiskt haft ett avsnitt om det här faktiskt. Hur... Stormakterna med opiumkrigen och så vidare och vill hålla Kina öppet. Och där är man ju då alltså mot Japan att man vill inte ha Japan in här. För då menar man att då kommer in en stark makt som dominerar och då kan man själv inte profitera på de här områdena. Men det som händer är ju, för att avsluta den där diskussionen, den är ju att 1903 så strandar de här förhandlingarna mellan Japan och Ryssland när man försöker på något sätt komma överens. 11:11 Och Japan beslutar sig helt enkelt för att anfalla, gå i krig, få en militär lösning på det här problemet. 11:19 En förutsättning också att Japan 1902 har allierat sig med britterna. Där de har en pakt att helt enkelt säga att om det ena eller andra landet blir anfallet av två eller flera mordparter så måste de gripa in och hjälpa varandra. Så det skapar en möjlighet för Japan att bedriva ett isolerat krig med bara Ryssland. Då vet de att ifall andra sluter upp på Rysslands sida så kommer vi få stöd från britterna. Annars kan vi sköta den här konflikten själv. 11:49 Och då tycker jag att man kan skjuta in en sak här som har med första världskriget att göra. Det här är precis på randen till den här stormaksupplösningen. Och precis vid den här tiden, 1904, 1905, 1906, då håller ju de här stora allianserna i Europa på att sätta sig. Och här nu märker vi ju att Ryssland, Tyskland och Frankrike samarbetar. Så är det ju inte sen under första världskriget. Så det här är precis i skiftet. 12:12 Där britter, fransmän och ryssar som småningom kommer att hitta varandra i entanten. Och sen Tyskland bygger upp en egen allians. Men det är alltså precis strax före det. Och det tycker jag gör ju det här ryska-japonska kriget så väldigt intressant. Att det är precis det. 12:30 Det får jag tillägg på det. Britternas spionage via telegraflinjerna gör det uppenbart att faktiskt Tyskland är med och hetsar på ryssarna här. 12:40 Och de säljer också kol till dem ute vid havet. De får inte lasta på kol med sin östersjöflotta på vägen till Japan i de här neutrala hamnarna eftersom de är krigförande. Men tyskarna hjälper dem ute till havs. Så tyskarna gäller ju på och det ser ju britterna och det är där vi ser det här. Och precis som du säger, den här skiftningen då, att man börjar inse att Tyskland håller ju på att manipulera Ryssland fram och tillbaka och börjar bli en makt i sig. 13:09 Men för att förklara lite nu de här militära förutsättningarna här så är det ju så att på plats regionalt då, det operativa problemet, det är ju att japanerna vill ta portarter. 13:21 Och det måste man ju göra då egentligen landvägen om man inte kan betvinga det från havet. Men då finns ju alltså den ryska, kan man säga den ena hälften av den ryska flottan finns ju portarter. Och den är inte att leka med så att säga, det är en stark styrka. 13:38 Och det japanerna måste göra här och det som de väljer det är ju att försöka inringa portarter från land. 13:45 komma åt flottan i hamnen, kanske till och med lyckas bekämpa den från olika höjder helt enkelt, beskjuta den ryska flottan från landsidan men också då genom anfall utifrån och helst egentligen kanske kunna locka ut den ryska flottan även om det är ett vågspel, därför att den ryska flottan är ju stark ändå trots allt. 14:06 Och lyckas förintade. Så det är det ena problemet. Det andra problemet är ju att skulle det vara så, vilket du ju redan har varit inne på här. Att ryssarna får för sig faktiskt, vilket jag tycker är en väldigt häftig sak egentligen. Att seglas in som de kallar den ju själva för, den baltiska flottan eller Östersjöflottan. Segla den runt världen, jordklotet. 14:26 Då kanske plötsligt den japanska flottan kommer klämmas mellan två stycken. 14:34 Det finns ett klassiskt begrepp, man brukar säga att man opererar på de inre linjerna, det vill säga att man är med en central position så försöker man hålla isär motståndarens enheter. Så det är en liten sån problematik här, fast till havs. Det är den strategiska delen av det här kriget. 14:54 Ett tekniskt tillhäga är ju att de här Borodino-klass skeppen som man inkorporerar i Östersjöflottan, de är inte klara vid det här läget. Japanarna är ju strategiska i den meningen att de vill attackera före de här Borodino-skeppen är klara. 15:08 För då vet de att de kommer att ha även ett tekniskt övertag, att deras skepp helt enkelt skjuter längre och är starkare. 15:14 Och då genomför man ju faktiskt det som sedan i efterhand brukar man anspela på en Pearl Harbor-attack här faktiskt. Utan krigsförklaring plötsligt så attackerar man ju alltså med lätta fartyg den ryska eskaden in i bort arter och lyckas ju faktiskt ganska väl sänka ett antal fartyg som blixtattack här då. 15:36 Men jag tänkte att innan vi kommer där, vem är det som fattar beslut om den här bryggsattacken nu här? För vi har ju pratat lite om de där stora skelmedländerna och då tycker jag det är lite spännande också att se att här hände ju någonting i den japanska, vad ska vi kalla för inrikespolitiken, att kejsaren egentligen vid det här laget är enkelt förklarat bara en galjonsfigur. Utan det är ju krigsivrande grupperingar under kejsaren i särskilt sådana här grupper, grupper. 16:05 Den här genero eller? Precis. 16:08 Och där sitter det då personer som har traditionellt högställning i det japanska samhället. De har ofta samurajvärdigheter och så vidare och så vidare. Och de är militärt inriktade, de är intresserade av att utvidga Japans territorium. Så det tycker jag är viktigt att komma ihåg. Och det är samma så att säga militär... 16:27 personligheter, militärt inriktade personer, militaristiskt inriktade personer som sedan så småningom driver fram Japans krigsförklaring mot USA. Så det tycker jag det finns här en linje mellan det här och framåt. 16:40 Jag tror att i det här laget så finns det två medlemmar i den här Genro, det här rådet av äldre som är direkt under kejsaren. Två av dem var amiraler och generaler från sino-japanska kriget också. Man kan ju tänka sig att det kanske fanns en slags revanschistisk... Ja, titta, vi slogs. 17:00 Vi blödde, men vi fick ingenting. Och nu måste vi ha någonting åt det. Så sagt och gjort så inleds ju det här anfallet. Det första anfallet, det plötsliga anfallet, det kommer då 8 februari 1904 som vi har beskrivit. Och sen... 17:13 Sen kom ju nästa steg och det är ju att japanerna ju från Korea då, dels från Korea, går över Junaifjulfloden och försöker liksom stänga upp vårt arter norrifrån. Men man landstiger faktiskt också på den här lilla halvön som sticker ut. Och så försöker man då liksom splittra de ryska trupper som försöker norrifrån att undsätta, stoppa dem och samtidigt då... 17:42 Inringa, belägra, storma, taport, arter. Och här utkämpas inledningsvis då de första striderna i det här kriget. 17:51 Och det vet jag inte, jag tycker vi skulle kunna kommentera lite kring det där med krigföringarna. 17:56 Jag tänker själva landskriget. Ja, landskrigföring. 17:59 För det tycker jag är spännande. För att franskt-tyska kriget, vi har varit lite inne på det här. Japanierna lär sig ju mycket från franskt-tyska kriget. Ibland så tar man till sig olika saker, både från fransk sida. Sen kommer det ju så småningom att bli tyska militära tänkandet som tar över. Men att det finns en hel del intressanta ingredienser som förs över hit. Och bland annat är det ju så att hulsprutan finns ju nu här- Så att man kan använda den på slagfältet. Alltså taktiskt i sittstekniken. Och det är japanerna ganska skickliga på. 18:31 Det finns ju ett ögonvittnes som finns med här så småningom. Och det är ju Marschalken Mannenheim. Han är inte Marschalken i den här tiden. Han är faktiskt överste löjtnant han åker till ryska-japanska kriget. 18:41 Sitter han i portator? 18:43 Nej, det gör han inte. Han kommer att delta i den här krigföringen. Han kommer in i ett lite senare skede. 18:50 Han är med bland annat i de här stora försöken att undsätta på vårt arter. 18:57 Där får vi via hans dagböcker, det finns en del andra skildringar från de här sidorna, men där får man då lära sig just att japanerna är skickliga på att samordna kulsprut, använda kulsprut taktiskt, stridstekniskt. Kamuflera artilleri bland annat så att det får mycket större effekt. 19:17 Ja, det här hämtas ju från Tyskland också. Det tycker jag är intressant att man bygger, japanerna bygger sin flotta efter brittisk modell och så bygger de sin landkrigföring efter tysk modell. Och det är ju just det de gör. Och här vi ser liksom spåren av det som sen kommer leda fram till krigföring vi ser under första världskriget. Att de använder duktiga på att samordna sitt artilleri och sina infanterianfall. Och att man då anfaller med det som fransmännen sen ska säga elan. Man har den här glöden som Vi har diskuterat att man anfaller med glöd. 19:48 Sen finns det en massa andra intressanta saker här också. Det här är en av de första riktigt industriella krigen. Franskt-tyska kriget är också ett sånt. Det finns sådana element. 20:00 Det amerikanska inbördeskriget också. 20:02 Ja också, men här är det standardiserade gevär och det är standardiserade artilleri och de har en förmåga att efter mig restaurationen i Japan har man förmågan att samordna sin industri på ett annat sätt om man ser till att pumpa in vapen som har väldigt hög kvalitet. Och som gör att det här kriget liknar ju väldigt mycket det kriget som vi sen får. Men problemet blir ju med den här belägingen också. Och det här är ju som ett axion från första världskriget också. Att det blir väldigt stora slag och med mycket förluster. 20:34 Men det blir väldigt oklara resultat. Man vet inte riktigt vem som vinner eller vad det leder till. Och det blir ett slags ställningskrig. Och det är det här egentligen övergått till. 20:44 Och då skulle jag bara direkt vilja säga där att japanerna anfaller ju många gånger. 20:50 Det visas ju ganska snart att de inte förstår konsekvenserna av denna moderna krigföring. Så att man har enorma förluster och man anfaller ju ofta väldigt frontalt. Och en sak som man inte inser är att ryssarna har, vilket de inte riktigt förstår japaner inledningsvis, de har förstärkt och byggt ut japaner. 21:09 Port Arturs landside försvar. Så att det är liksom modernt med ett visst djup i grupperingen med skyttegravar som anpassar till den mera moderna stridstekniken. Och det gör att Japanerna åker ordentligt på pumpen inledningsvis och har stora stora förluster. 21:28 Ja, man kan väl säga det då att Under den här nu första perioden så kan vi säga att Port Arthur så småningom kommer ju att kapitulera. Ryssland tvingas ju att kapitulera då vi är inne i januari 1905. Och fram till dess så är det väl en viktig sak som utspelar sig. Det är ju faktiskt att Japanerna försöker då att bekämpa de här ryska fartygen genom att ta olika höjder runt Port Arthur. 21:51 Men ryssarna beslutar sig faktiskt också för att gå ut med flottan den 10 augusti och det utkämpas ett sjöslag faktiskt utanför Port Arthur som inte självklart hade varit en japansk seger. Det tycker jag är viktigt för att ofta kommer man sen till Tsushima som är en överväldigande seger för japanerna. Men att ryssarna tvingas tillbaka bland annat därför att deras amiralskepp skadas svårt och i det kaoset viker man sen tillbaka. Så summa summarum kan man säga att den här ryska utbrytningen misslyckas och man är tillbaka i portrater instängd. 22:27 Den här landbelägrningen är ju intressant i sig. Den påminner väldigt mycket om första världskriget som vi har diskuterat. Men jag tycker att det här som sker också till havs är ju intressant. Problemet som japanerna står för, och det är den här amiralen Togo Heihachi som har blivit en legend här. Och som egentligen är den som leder också slaget mot Tsushima. Det är han som har uppdrag att sänkas till havsflottan inne i Port Arthur. 22:53 Men det problemet de står inför är ju att de här höjderna runt portrater, där finns väldigt mycket artilleri. Så man kan egentligen inte närma sig kusten för nära. 23:05 Det man vill göra är antingen att sänka Stillehavsflottan inne i portrater, eller stänga in dem. 23:12 Ja, och som ni säger, då luras ju ut, men det misslyckas man med. Då är det ju kvar, det som du säger. Och jag skulle bara vilja tillägga det, att just att kustartilleriet ju fortfarande är Vilket ju egentligen råder ända fram till andra världskriget och vidare förbi också skulle jag våga påstå att kustartilleriet är ju alltid överlägset. 23:34 Det är viktigt att komma ihåg här som du säger. Man kan inte gå in i handen och slå ut de ryska fartygen bara. 23:41 Exakt. Och det är därför också, det här samverkar ju då med den landkrigsföringen att man vill ta de här atelleripositionerna via land. Och så småningom tar man ju de här och kan då liksom skjuta egentligen ner Stillehavsflottan in i hamnen. Men det Togo försöker göra här då det är ju att å ena sidan locka ut dem och det misslyckas ju delvis. De får ju vissa... 24:05 Ryssarna försöker fly men de flyttas tillbaka. Man försöker också minera. 24:12 Just det, minstrid. Det här är lite nytt för den här tiden. Det är två saker som är ganska nya. Dels är det de här torpedbåtarna som Togo och japanerna försöker med i den här överraskningsmanövern men också mineringskriget som förs här. Och det får en väldigt dramatisk effekt här för att någonting som händer på den ryska sidan är att man kallar in Makarov, den här kända amiralen Makarov som är vår vetenskapsman och en stor strateg under den här tiden och som skriver böcker och är en väldigt känd militär, en hjälte inom det ryska imperiet. 24:44 Han kallar sig in för att styra upp den här flottan och det sägs att han höjer moralen väldigt mycket i den här belägade lilla hamnen. 24:54 Han försöker se på en utbrytning vid ett tillfälle och gå på med sitt skepp en eller två minor. 25:05 Jag tror att den heter Petros Zadlovsk eller någonting sånt där. Jag kan inte exakt namnet men det här skeppet som var ett av Rysslands flaggskepp det sjunker på bara några minuter. Det sjunker alltså på 653 personer dör och Makarov dör själv också som är den här stora symbolen. 25:25 Och det här är ju verkligen ett råpslag mot portrater och eventuellt en av de anledningarna till att stössel som tar över faktiskt kapitulerar några månader senare. Men lyssarna försöker ju själva med den här mineringen, de smiter faktiskt ut med ett mineringsskepp. Och med sina miner lyckades de också sänka två stycken japanska kryssar och det har också blivit ett svårt slag mot den japanska flottan. Så det här är också någonting nytt som sker under den här konflikten som vi sen kommer att se väldigt mycket mer av under första och andra världskriget. 25:56 Men om man summerar så när Porto Arten återslut kapitulerar i januari 1905. 26:04 Så kan man ju konstatera då att då är ju just hela havsflottan borta sammantaget och de fartyg som finns kvar de tas ju då eller borras i Sanko och då kommer man ju in i ett nytt skede här för här handlar det ju nu om förrörelsen att liksom återta Porta Arter då. Och försöken liksom då att rädda och återta port after, det är ju det som blir nu så att säga tankarna. Och här nu i det här skedet faktiskt så finns Mannerheim med som officer vid kavaleriförbandet, kavaleriregimentet. 26:39 Det tycker jag är lite spännande. Man kan väl nämna det att faktiskt Mannerheim, han är lite desillusionerad vid den här tiden i sitt liv- Jag tycker det är lite spännande om man läser. Det här är kanske lite utanför temat här, men det finns en del som menar att han nästan åker till ryska-japanska kriget för att söka döden på något sätt. De hänvisar lite till att han är lite dödsföraktad, men det kanske lämnade det här, men jag tycker det är lite... Lite spännande, men han finns med här borta och lär sig naturligtvis en hel del om krigföring som sen kanske har betydelse för hans ledarskap, inte minst under inbördeskriget i Finland, men också under andra världskriget. 27:19 Och bland annat deltar han ju i det här stora försöket från rysk sida att liksom återta på tårter. 27:25 nämligen slaget vid mörkten som pågås första februari till 10 mars och som du har varit inne på. Det blir sådana former av ställningskrig. Det är inte något öppet slagfält längre utan det är strider som har tagit vidare krigföringen till ställningskrig Ännu längre än under franskt-tyska kriget. 27:45 Och det är ju egentligen att betrakta som det stora, stora landslaget under ryska kriget. 27:50 Alltså man kan ju betrakta det som, eller det faktiskt är det största landslaget som har skett fram till den här punkten. Det är så mycket människor som är involverade i det här slaget. 28:00 Ja, de överstiger säkert 600 000 man som sätts in i den här striden. Det är alltid väldigt svårt med de här siffrorna. Man tittar på olika källor och man får olika siffror. 28:10 Nej, men på tal om det här med dess liknelse med första världskriget, det är ändå sammanlagt på båda sidor är det 2,5 miljoner soldater som är involverade. 28:17 Ja, som liksom passerar under det här. 28:22 Så det är ju en enorm strid egentligen. Det är konstigt att vi inte vet mer om det, att det inte har större. 28:27 Ja, den får ju inte den där effekten. Ryssarna kör fast det. Det tycker jag man kan nämna också. Transbiberska järnvägen är ju utbyggt ganska långt, men den är inte fullständigt utbyggt på alla ställen. Och därför är det ju så lite att ryssarna, om man säger att japanerna har en strategi, får man ju faktiskt säga här då, att... 28:45 Ta snabbt, snabbt ta portator, blickstanfall, snabbt ta sig in i mancheriet och avgöra det här. Så från ryssarnas sida handlar det snarare om att fördröja därför att man ska kunna bygga klart, utveckla Transsibilska järnvägen för att naturligtvis då ha sina underhållslinjer i bättre skick för att kunna få in förstärkningar. 29:06 Sen kommer vi ju till det som egentligen är den stora titretaren får man väl säga. 29:12 Får man prata sådär? 29:14 Nej jag vet inte men jag får lite gåshud. Det är liksom gåshudactivate känner jag. Exakt. 29:22 Plötsligt så dyker så småningom Östersjöflottarna upp här. Den har ju börjat sin väg från Baltikum och du var ju lite inne på det här att man är ju oerhört rädd för rysk sida. Man beskjuter ju vid Doggers bank och beskjuter man ju nog fiskebotar. 29:37 Ja, det finns ju en teorin här. Ja, precis. Vad ligger det i? Är det i engelska kanalen? 29:42 Ja, det är strax före engelska kanalen utifrån. 29:46 Det som hände är att de är ganska skraja när de ger sig iväg. Problemen med torpedbåtarna har man lärt sig att det här var något som måste passa sig för. Även ubåtar existerade under den här tiden och precis en ny revolutionerad teknologi. De ger sig ut här och ska ta sig runt i den här enorma sju månader från Östersjön till Östersjön. 30:10 Till slutningen Tuchimasundet. Men då tror man då att man ser sådana här torpedbåtar mitt i natten. 30:19 Och så börjar man beskjuta dessa så visar det sig att det här var... Torpedbåtar i Vipersbank? 30:25 Jag bara testade på dig här. Nu är inte du ansvarig för ryska flottan. 30:28 Det är inte så sannolikt ändå. Men det som teorin här då, och det har kanske eventuellt bekräftat, jag vet inte hur den har för ställning den här faktan, men det här skulle ha varit en tysk U-båt eller något slags patrullfartyg som skuggade den här Östersjöflottan i hemlighet. Man skulle ha fått nys om den här och börjat skjuta men sen visade sig att det här Så började man skjuta på fiskare istället. Och det här var ju ett stort prestigeslag mot ett Ryssland som redan nu har drabbats av en massa problem. 31:04 I Ryssland välkomnar man ändå det här kriget i början. Jag tänkte att det här är en möjlighet för oss att ena oss. Att man ska med någon slags patriotisk, nationalistisk känsla kunna ena det här landet politiskt som var i sönderfall. Och då var jag väldigt mån om att det skulle gå väl till. Men så har man förlorat Port Arthur väldigt mycket. 31:23 Eller kommer att göra alldeles strax. Och skickar man iväg den här flottan som en stor prestige-symbolisk handling. Och då vill man inte att någonsin ska gå fel. Men så slås det här Doggers Bank-grejen upp och blir en enorm transnationell media-fenomen som sänker deras prestige något enormt. 31:43 Och den direkta konsekvensen är att britterna ju blir avvåkte inställda eller förbannade. De är ju dessutom i allians med Japan så de får ju inte gå igenom Suezkanalen. De måste ju helt enkelt segla runt som du säger. Och det är ju ganska fantastiskt. För mig nu här, jag måste få säga det här. För mig är det så oerhört tragiskt att man seglar i sju månader. 32:03 Eller hur? 32:04 Och man hinner liksom lagom komma in i sundet mellan Japan och Korea. 32:10 Och så bara smäller det. 32:13 Ja. 32:13 Är det inte ganska tragiskt egentligen? 32:16 Ja, det är klart det är tragiskt. Vi sitter här och skrattar, det är sådana dråpligt. Men det är ändå, man får komma ihåg att till slutändan så är det 5 000 ryska skönan som dör. Ja, det är ju naturligtvis en katastrofa. Jag får dra udden lite av humor här faktiskt. 32:28 Jo, men då skulle jag vilja säga såhär, vad är det då? Vad är det då som så att säga marin... 32:34 teknologiskt och sjökrigsföringsmässigt inträffar. Jo, det är ju två flottor som möter varandra. Som du har varit inne på, den ena är av tveksam kvalitet, den ryska. Men som ju ändå glider in i det här sundet med det man skulle kunna anse ändå är åtta stycken slagskepp, varav fyra visserligen är lite äldre, plus ett antal tyngre kryssar och andra fartyg. Och de möter då en flotta som uppenbarligen är mer modern. 33:02 Som har tyngre artilleri, eller hur? 33:05 Och som dessutom tycker jag är väldigt spännande att man har övat de japanska besättningarna genom att sätta in det som vi gör idag väldigt mycket. Man sätter in mindre underkalibervapen för att kunna skjuta i eldrören och träna utan att slita på eldrören. För du ska komma ihåg att du kan ju inte avlossa hur många hundra skott som helst med ett sånt här eldrör. 33:28 Jag kan nämna det att jag faktiskt besökte ett kustartillibatteri, ett gammalt kustartillibatteri just på ryska kanoner på Öre utanför finska kusten i somron. Där har de enorma kanoner som är just det i den här dimensionen som vi pratar om, 12 tunns kanoner. Du kan avlåsa 200 skott med det, sen måste du byta eldrör. Det är ganska fantastiskt, därför att varje granat tar med sig en liten bit. Metall av eldrör. Men hur som helst så har japanerna väldigt välövade besättningar och de har också grövre kanon och också faktiskt nya metallsorter om man uttrycker sig så i granaterna som gör att granaten briserar vid anslag vilket ju gör att de slår ofta ut överbyggnaden, slår ut artilleritornen på i det här fallet de ryska kanonerna. 34:19 Ja, det här med avståndsmätaren är ju också en klassiker. Borodini-klassskeppen, de ryska skeppen här. De skulle ju ha utrustats med bra avståndsmätare men de får egentligen aldrig tillgång till den här teknologin på grund av de här olika internationella förvecklingarna som sker. Man ska ju komma ihåg att de här stora skeppen beställer ju delar från olika företag över hela Europa och det är mycket pengar som involverar i det här. Det är inte bara en stat som bygger upp allting utan japanerna får ju avståndsmätaren från britterna. Bland annat och jag tror att de bygger delvis sina egna också. 34:51 Men de här sakerna ställer ju till det för ryssarna så de är både undermålig och för lite av den här typen material så de skjuter blindt på ett helt annat sätt. 35:01 Så skjuter de inte lika långt heller. 35:04 De måste komma närmare de japanska skeppen innan de når. Det som händer här också är att det är ganska dramatiskt. Det syftet är att från den ryska sidan. 35:17 När man slutligen möts, det är två olika grupper som seglar ikapp varannan. Som möts först någonstans utanför Kina och som ska ta sig igenom det här sundet. Varför ska man ta sig igenom Tsushima-sundet? Jo, man ska ta sig till Vladivostok. För vid det här laget så har Port Arthur redan kapitulerat. Det är ju det som är tanken här att de skulle undsätta Port Arthur men det här är ju ett svårt slag för den här flottan då att själva huvuduppdraget redan förlorat innan man ens kommer dit. Så man tänker sig vi tar oss till Vladivostok i alla fall. Det här är ett oerhört logistiskt stort problem att ta sig. 35:50 Jag vet att vi diskuterade det här innan den vikten av kolhamnar. 35:55 Att ta hela den här flottan hela vägen runt, det krävs jättemycket kol och man får inte lasta kol på alla ställen. Man får stöd av tyskarna faktiskt lite i hemlighet. De lastar på kol till havs för att man kan inte gå in i neutrala hamnar och lasta kol om man är en krigförande part under den här tiden. Men nu kommer de lyckas i alla fall ta sig hit och nu kommer de i två kolonner. 36:20 Mitt i natten egentligen försöker man ta sig igenom det här sundet och man stänger ner alla lampor utom två sjukhus skepp som enligt Geneva konventionen inte får ha släkta lampor. 36:35 Dessa två skepp ser då en japansk patrull och skickar direkt meddelande till Togo Heihachi som omedelbart seglar ut med hela sin styrka och möter upp de här två ryska kolonnerna. Det var dimmigt, det var mörkt. Hade inte de sett de här två skeppen så finns det en stor chans att man hade kunnat komma igenom Tsuchimastundet och ta sig upp till Vladivostok och kanske ha en helt annan utgång på det här kriget. 37:02 Och då är det ju så att man öppnar ju eld på, för den här tiden, väldigt långt avstånd. 37:10 Så här långt avstånd brukar man inte öppna eld. Japaner börjar ju faktiskt bli skjutade, och även ryssarna besvarar eld på, alltså över 6200 meters avstånd. Det är ju otroligt mycket långt. 37:22 Och de träffar också. 37:24 Och de träffar också. Sen ska vi ju veta att skyddsavstånd kommer ju bara sen att öka, men för den här tiden så var det här långt. 37:30 Och där kan vi väl diskutera lite också det här med att man ju ofta ville ju... Det klassiska var ju att man la sig på en linje så att säga. Och sen försökte man ju då passera den andra motståndaren på den här linjen för att få sitt tungar till lid och att bära. 37:46 Men det fanns ju ett effektivt sätt. Det var ju att försöka komma över... Att man bildat te. Man kom förbi motståndaren och kunde beskjuta motståndaren med sina bredsidor men inte själv mötas av mer eld än de kanoner som var framåtriktade för motståndaren. Och det är ju det som Togor lyckas göra här. Och det här tycker jag finns en väldigt intressant detalj också. De ryska fartygen hade varit ute till havs väldigt länge. De hade mycket smuts under fartygen. 38:19 Det fastnar ju saker på fartyg. Och det gjorde att de hade mycket lägre hastighet dessutom att de ska få fartyg. Det här tycker jag också är så fascinerande. Det finns beräkningar som de kunde tillsammans komma upp i ungefär en åtta knop. Jag tycker det låter väldigt lågt. Men att japanerna skulle ha haft en hastighet som var långt över dubbelt så mycket. 38:40 Ja. 38:40 Och det gör ju att Japanen också har före sitt manövrerande här. Och det är ju det här som tåg också lyckas med, att han lyckas alltså helt enkelt beskjuta den ryska flottan ur en mycket effektivare formation. 38:55 Just det. Det här är en av orsakerna också till att Togo då har blivit hyllad. Hans roll har blivit upphöjd av hans strategiska tänkarna. För det han gör här nu när han kommer från öster nu och möter två kolonner som kommer söderifrån. 39:14 Och om han korsar det här T1 för tidigt, då glider han själv ut med sitt flaggskepp för långt iväg och kommer ganska snart missa själva striden. 39:24 Så det han försöker göra är att han passerar den ryska kolonnerna och slår en slags ögla på sin egen linje. 39:32 Han vänder helt enkelt runt en slags, som man kallar det, som en imaginär boj. Och alla vänder på samma ställe. Ja, de vänder på samma ställe så att man behåller linjen intakt. Och att man då kommer i samma riktning som de här två kolonnerna, alltså man seglar åt samma håll så att säga, men har då möjligheten att korsa in från andra hållet. Men vågspelet här då är ju att medan de gör den här öglan så exponerar de sig då för rysk eld. 40:02 Ja, för skjuter ryssarna in sig på den punkten. Ja, exakt. 40:07 Då kan de väl koncentrera sin eld. Och då kan de skjuta mot hela den japanska linjen egentligen. Och de kan inte göra så mycket tillbaka. 40:16 Så där är ett oerhört vågspel. Och det här... Alltså det här Bushido-andan finns ju med här då. Det finns mycket historier om hur den här öglan går till då. Att tåg går givetvis själv först och visar vägen. Och sen så är det bland annat så berättas då om de här japanska kaptenerna som ska stå där helt stelt och vänta liksom och bara genomföra den här manövern. De vet att när som helst elden kommer ju hela tiden när som helst kan slås ut. Det är flera skepp som får svåra träffar också. Någon kapten ska tydligen ha stått och spelat flöjt för manskapet under den här tiden. 40:50 Bara för att liksom lugna sig själv och lugna alla andra på bryggan då. 40:55 Och det här var en del av den här Seist då, en del av den här Bushido-andan. Att man får inte visa, uttrycka oro eller skräck inför de här situationerna. Att man ska bara möta den liksom head on. Och det här lyckas i den här manövren, den här ögland som de slår. Och det är ju också den som gör då att man får en sån oerhört bra inledning i det här och lyckas sänka så många ryska skäp. 41:19 Ja, för det kan vi väl säga här då att det är lite beroende på om man återigen tittar på för källor här så kan vi väl säga det att Brissarna förlorar ju i den här striden då ungefär sju större fartyg som ju sänks. Och att många av dem har fartyg faktiskt sänks av sina skador under striden. Fyra kapitulerar. Vi ska ju säga att slaget pågår ju egentligen två dagar tycker jag vi kan också säga. Och att efter den här, vad ska vi säga, slagskeppsartilleriduellen så överlåter ju japanerna till det som vi har varit inne på här. 41:52 De lättare fartyg och torpebåtar tar hand om resten. 41:56 Sammanfattningsvis är det ju så att det är något halvstort röst fartyg och några mindre som ändå kommer undan. Och det Japan egentligen förlorar är ju ett antal väldigt lätta fart och ett antal torpedbåtar. Så man kan säga att man förintar ju i stort sett, tar eller sänker, eller allvarligt skadar. Det kan man ju säga att en del av de ryska fartygen också borras i sankt av sina egna besättningar. 42:22 Så den sopas ju bara bort egentligen. 42:25 5 000 ryska sjömän där kan man duka under. Mot 167 på den japanska sidan. Det förstår man ju proportionerna. 42:33 Och chocken är ju total. Dels är det ju så att Ryssland står ju utan faktiskt flotta. Och här skulle jag faktiskt vilja säga att det här batteriet som jag besöker i somras på Öre. Utanför finska kusten. 42:48 Det byggs egentligen tillsammans med alla andra batterier. 42:53 Det fanns tidigare, ska jag ju säga. Men det utvecklas ju hela kustförsvaret till Finska viken. 43:00 Just på grund av att man måste stänga Finska viken- för man har ingen flotta längre. 43:06 Är det så att alla vägar leder till Finland? 43:11 Det tror jag lyssnarna vid det här laget har förstått- att alla vägar leder till Finland- Men visst är det spännande? Jag måste bara säga det. Att satsningen på det som man kallar för Peter den Stores sjöfästning i Finska viken, att stänga av hela Finska viken artilleristiskt med kustartilleri och minfält och sådana saker. Den satsningen ökar ännu mer efter att man helt enkelt inte har någon flotta. Och det är efter rysk-japonska kriget. Fantastiskt. Visst var det bra Peter? Absolut. 43:43 Ska vi runda av själva stridigheterna? Det som är efter slaget till Tsushima så är det ju uppenbart här att det egentligen inte finns någonting mer att göra och likadant slaget till Mukten är ju den avgörande landstriden som förs och efter detta så söker man då fred. Och då är det faktiskt amerikanerna, Theodore Roosevelt som tar initiativet och bjuder in båda parter till Portsmouth. 44:04 Och där diskuterar man då ett fredstraktrat som man kom överens om. 44:09 Och det är ju lite, och här återupprepas ju lite grann när den här... 44:15 Problemen som var redan med sinojapanska kriget är att man vinner egentligen alla. Japanerna vinner alla strider. Och det är ju helt solklart att det är de som har överhandlats. Men man får ändå inte den freden som man vill ha. Man vinner kriget men förlorar freden. 44:33 Man uppfattar ju att man blir lurad. Och att de här förhandlarna och även amerikanerna uppträder överlägset. 44:43 Det man upplever att man förlorar då, det är den rena landområden på den koreanska halvön som man tänkte sig att man skulle få då. Man får ta över ryssarnas avtal för Port Arthur i 25 år. 44:59 Ryssarna accepterar att evakuera hela mancheriet och japanerna får kontroll över koreahalvöns ekonomiska och militära liv, om man ska kalla det. Men man får inget krigsskadestånd från Ryssland. Detta förhandlas bort genom att Roosevelt vill stå på ryssarnas sida. Istället får man Halva Sakhalin, en av de norra öarna som ligger nära Ryssland här. Så man får egentligen inga landområden. 45:30 Man får behålla Taiwan, Formosa och en del ö som ligger här i området. Men inte så mycket mer. 45:40 Men ska man komma ihåg det här, det som japanska folket inte vet, men som den här styrande eliten vet... Det är ju att Japan vid det här laget har helt och hållet tömt sin kassa. De har egentligen ingenting kvar att sätta in. De har satt in alla sina resurser och de är väldigt utspridda över stort område. Man har inte så mycket mer att sätta in så de kan egentligen inte bedriva krig själva mera. Samma sak gäller ju Ryssland på sitt håll för de får inte låna mer pengar av Frankrike. 46:10 Så här är ju den fonden som sedan ska leda till Pearl Harbor kan man väl säga att man vill ha tillbaka det här eller man vill finna sig inte i den här situationen utan man vill fortsätta expandera in mot marscheriet och Och den koreanska halven, för den här konflikten har inte riktigt löst. 46:29 Ja, och att förspelet till andra världskriget i det här området också med de här anfallen sen in i Kina och så vidare. Så här finns det en koppling, och sen skulle jag vilja lyfta in en annan koppling som jag tycker är jätteviktig. Man brukar säga så här, att ryska revolutionen, eller sardumets fall, beror ju på egentligen två militära konflikter, två kriser skulle man kunna uttrycka det. 46:50 Förutom så att säga alla de inre problemen i Ryssland, strukturella inre problemen, så är det ju ändå två stycken kriser som träffar sardum som man inte lyckats hantera. Det visar att man inte kan hantera. 47:04 Rysk-Japanska kriget är ju den första riktiga krisen där det utbryter uppror och där ju faktiskt Ryssland, åtminstone på pappret, reformeras. Det införs bland en riksdag Duma. 47:16 Som sen saren inte bryr sig om. Och man tvingar fram en hel del reformer i det ryska riket. Så det är viktigt. Och sen tycker jag också, alla vägar bär till Finland, Peter. Men det här har stor betydelse även för Finland. Därför att under åren före Ryspartonska kriget så har ryssarna arbetat med en väldigt tuff hållning gentemot sitt storförstundöme med förryssningsprocesser. Och det som händer här är att man släpper på det här trycket mot Finland- Och i Finland får faktiskt en enkammarsriksdag 1906 med allmän rösträtt för män och kvinnor tycker jag är väldigt spännande. 47:49 Sen kommer det här greppet om Finland att återkomma efter 1910 i den andra förrystningsperioden som man brukar prata om. Finland har pratat ju till och med om förtrycksperioden. Men det här tycker jag också är spännande att Det ryska-japanska kriget återigen som vi ser här kan ge oss kunskaper och förståelse för saker som sen kommer och inte alls bör glömmas bort. Det har stor betydelse. 48:17 För att avsluta det där temat också kan jag säga att i förra avsnittet pratade vi om fortsättningskriget och då diskuterade vi bland annat kritiken mot Mannenheim och att hans befälsordning där och att de inte var riktigt nöjda med det sättet som han hanterade den här konflikten. 48:30 Att han hade liksom stabsarbete i högkvarteret på fickan och inte kollegialt diskuterade olika problem och så vidare. 48:39 Och det här är ju någonting som jag, när jag läste om det ryska-japanska kriget och orsakerna på rysk sida, varför det här havererar bland annat, så är det ju faktiskt samma kritik egentligen som kommer mot Nikolaj II. Att det är den här typen av beslutsordning som tsaren då för under egentligen hela kriget och också den som slutligen leder fram till den här kollapsen och revolutionen 1905, att han tsaren har inte... Han överlägger inte med sina ministrar och har inget gemensamt råd på det sätt som man har i Japan till exempel utan han egenmäktigt tar beslut utifrån enskilda rapporter från enskilda ministrar. 49:15 Oerhört mycket konflikter och avundsjuka och ränkespel som pågår inom det här ryska hovet om man ska kalla det. Och det tyckte jag var intressant att se, det känner man ju igen då, för man är ju ändå fostrad i just den här ryska eran, under det här ryska imperiet. Just det sättet att tänka och den kritiken han får sen under fortsättningskriget. Där finns ju också en intressant, jag vet inte hur pass på fråga Meinander och Kiwi Mäke gör de andra om vad de skulle tycka. 49:43 Ja, det kan jag faktiskt sköta upp med Meinander i ett tillfälle för att han ju är kul på de bra år. Men jag kan ju bara fylla på och säga att jag tycker att det är inte... Ibland så är det ju kanske också vår... 49:56 Våran lustfyllda uppgift här är ju ibland att göra sådana här paralleller som man kanske ska akta sig lite. Men jag tycker att det är klart att det är så att det här ryska sättet att ge order och att leda, det är klart att det påverkar manrem. Det är ju den utbildning han har. Han är ju rysk officer. Och jag kan ju nämna det att han är ju faktiskt gardes officer dessutom. Och tjänstgör ju här plötsligt, och det är jättespännande att läsa om mannen hem och hans upplevelser här, att den här ryska armén, han förstår ju plötsligt att det han har upplevt i Gardelsförbanden, det går ju inte att jämföra. 50:33 Och ett av hans stora problem han har vid det här dragonregimentet han är, det är ju få alla de här officerna att sluta supa och ta hand om sina soldater istället. 50:42 Väldigt intressanta inblickar, vi ska inte fördjupa oss till det, vi har säkert anledning att återkomma till det, men en liten pusselbit Peter, jag tycker att det där är en intressant sak med den där ledarskapen och de olika kulturerna, rysk, östeuropeisk och västeuropeisk kultur när det gäller ledning. 50:58 Och Japan också på sitt håll som bara excellerar i sin perfektionism egentligen hela tiden. Och britterna säger ju också det, de är ju med som militära attacher och kommenterar hela tiden på den här oerhörda organisationsförmåga och sätt att hantera sina kanoner och sina skepp. Och till slut så känner de ju själva att de har saker att lära av japanerna snarare än tvärtom. 51:20 Jag kan också rekommendera alla läsare som är intresserade av det här att läsa någon skildring om slaget efter Kima. Det är oerhört dramatiskt spännande. Vad är rent underhållningsvärde? 51:31 Jag skulle vilja säga med de orden faktiskt Peter. Jag tyckte det var ganska bra avrundat här. Jag tycker vi tackar för oss. 51:39 Ja, vi får göra det. 51:40 Tack ska vi ha. Och på återseende. 51:44 Nästa avsnitt kommer ju faktiskt att tas tillbaka till Europa. Och rekonkvistan Granada 1492 åter i rövande av Spanien. Något helt annat. Så vi är tillbaka på lite äldre historia. 51:57 Men mycket mer och på återseende. 52:00 Vi tackar Peter Bennesved och Martin Hårdstedt. Kontakta gärna Militärhistoriepodden via mejl på militarhistoriepodden at historia.nu. 52:10 Peter och Martin vill gärna få in synpunkter och förslag till programidéer. 52:31 Många känner till deras berömda haka. Men hur blev huset Habsburg egentligen Europas mäktigaste dynasti? I sin nya bok berättar Dick Harrison om familjen som genom äktenskap, allianser och maktspel kom att forma Europa under flera hundra år. Huset Habsburg är utgiven av Historiska Media. Ljudboken finns tillgänglig hos din streamingtjänst. Beställ den fysiska boken på historiskamedia.se eller köp den i bokhandeln. 53:01 Ja, det är...